Privatanställdas pensioner växer mest

Grafik: Svenska grafikbyrån.

Tre bolag förvaltar avtalspensionen för de LO-medlemmar som inte väljer förvaltare själva. Bäst avkastning har de privatanställda arbetarna fått, sämst har det gått för Kommunals medlemmar.

Du kan själv välja hur din avtalspension ska sparas. Gör du inget val placeras dina pengar automatiskt i en traditionell pensionsförsäkring: hos AMF Pension för privatanställda arbetare, hos KPA för dem som jobbar i kommuner och landsting, och hos Kåpan Pension för statligt anställda.

Det är många som inte har gjort ett aktivt val för sin avtalspension, och de blir stadigt fler. Ungefär 80 procent av de nya pensionssparare som tillkommer varje år gör inget val.

Jämförelse mellan tre bolag
LO-Tidningen har låtit konsultföretaget Capitex räkna på hur icke-väljarnas pensionspengar har vuxit i värde. Vi har kunnat jämföra de tre bolagen under en sjuårsperiod.

I beräkningen antar vi att lika mycket pengar betalas in till avtalspensionen för en privatanställd, en kommunalt anställd och en statligt anställd arbetare: 800 kronor i månaden. Men efter sju år har de olika summor på sina konton.

Som du ser i illustrationen skiljer KPA ut sig. I slutet av perioden har den kommunalt anställde arbetarens pensionskapital vuxit till 73.886 kronor, mot 89.204 kronor för den privatanställde och 87.248 kronor för den statligt anställde.

För få aktier
För AMF Pension och KPA (men inte för Kåpan Pension) finns jämförbara avkastningssiffror även för år 2000. Om vi utökar jämförelsen ett år har den privatanställde arbetaren ett pensionskapital på 103.443 kronor vid periodens slut. Den kommunalt anställde har 84.337 kronor, en skillnad på 19.106 kronor.

– Historiskt sett har det inte gått så dåligt för oss, säger Tommy Kindberg, chefsaktuarie vid KPA. Vi låg bra till åren 2001 till 2005.

– Men de senaste åren har det inte gått bra. En förklaring är att vi har en lägre andel aktier än andra bolag. Vi jobbar på att öka andelen aktieplaceringar.

– Dessutom har vi valt att placera i obligationer med lång löptid, kring tio år. Sådana obligationer är känsliga för marknadsräntan, säger Tommy Kindberg, som lägger till att KPA:s dåliga avkastning 2006 till 2007 inte är representativ, och kommer förbättras.

Missnöje med pensionsbolaget
Annika Falk, pensionsförhandlare vid Kommunal, är missnöjd med KPA:

– Det är klart att vi inte är nöjda. KPA måste bli bättre, annars får vi hitta ett annat ickevalsalternativ.

Annika Falk anser dock att det är snett att jämföra KPA Pensionsförsäkring, som är nybildat, med äldre bolag.

Pengarna gick till en buffert
KPA Pensionsförsäkring bildades när de kommun- och landstingsanställda fick ett nytt pensionsavtal 1998 för att ta hand om icke-väljarnas pensioner.

För att pensionsbolag ska klara sina åtaganden kräver lagen att de har en buffert av eget kapital, så kallad solvensmarginal. Är bufferten liten får bolagen inte placera i aktier, utan måste hålla sig till säkra, räntebärande papper. Det har tagit tid för KPA att bygga upp sin buffert. Med en låg andel aktier i portföljen har KPA:s sparare inte fått del av uppgångarna på börsen.

– Det är förklaringen till KPA: s lägre avkastning, säger Annika Falk. Men när parterna beslöt att bilda KPA fanns inga alternativ. Jag tror inte att AMF Pension hade varit villiga att ta hand om kommunalarnas pensioner med hjälp av den buffert som privatanställda arbetare hade byggt upp.

Kollektiv försäkring
Men enligt Ingvar Skeberg, vice vid AMF Pension, hade hans bolag mycket väl kunnat bli ickevalsalternativ för de kommunanställda.

– Precis som andra nya kunder som kommer till AMF Pension hade de då kunnat dra nytta av vår höga solvens, som andra har byggt upp. När de går i pension och lämnar oss måste de förstås lämna efter sig samma höga solvens som de fick ta del av när de kom in. Så fungerar en kollektiv försäkring.

Läs också: artikeln "KPA:s dåliga resultat väntat", 11/4 2008
Läs också: om pensionsavgifter på Konsumenternas försäkringsbyrå
Läs också: statistik om avkastning på Försäkringsförbundet