Kommunala pensioner ändras igen

Lena Emanuelsson

Sveriges Kommuner och Landsting vill göra om de anställdas avtalspension.

Pensionsavtalet, som kallas KAP-KL, är i dag en blandning av avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension. Arbetsgivarna i SKL vill införa helt avgiftsbestämda pensioner, precis som privatanställda LO-medlemmar har.

Det ger stora praktiska fördelar: Arbetsgivarna vet exakt vad pensionerna kostar, och anställda som byter jobb kan ta med sig intjänad pension utan krångel.

Högre än lönen
Ett problem med den förmånsbestämda pensionen är att den helt bygger på lönen de nio sista åren före pensioneringen. Om en anställd gör en sen lönekarriär måste pengarna till den förmånsbestämda pensionen samlas ihop under några få år. Pensionsavgiften kan då bli högre än själva lönen.

– Ännu är inga beslut fattade, men vi kommer att börja dra i pensionsfrågan, säger Lena Emanuelsson, sektionschef vid SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik. Just nu analyserar vi när det är rätt tidpunkt att ta upp förhandlingar med våra motparter.

Såväl akademikernas som tjänstemännens fackliga organisationer slår vakt om den förmånsbestämda pension, som har störst betydelse för högavlönade.

Bra som det är
Kommunal har få medlemmar med lön ovanför den gräns där den anställde börjar tjäna in förmånsbestämd pension (i år går gränsen vid 30.000 kronor i månadslön). Men även Kommunal är kallsinnigt till att förändra pensionsavtalet.

– Vi anser att det avtal vi har är bra. Och pensionsavtal ska vara långsiktiga, betonar Annika Falk, pensionsförhandlare vid Kommunal.

– Vårt nuvarande avtal trädde i kraft 2006. Sedan tog det ett helt år att tolka avtalet. Så att säga upp det nu är minst sagt tidigt.

Läs också: fler artiklar och nyttiga lästips på temat pension