Nyheter

Kolla vad du kan få i pension

Arbetare som jobbar heltid i många år kan få en pension som motsvarar 65–70 procent av slutlönen. Unga arbetare har chans till bättre pension än äldre.

Det visar beräkningar som konsultföretaget Capitex har gjort för LO-Tidningen. Capitex gör program för detaljerade pensionsberäkningar, som används av en rad banker och försäkringsbolag. Räkneexemplen beskriver hur mycket en metallarbetare och en undersköterska kan få i pension. Deras löner är valda i samråd med LO:s expert på lönestatistik för att vara så representativa som möjligt. Antagandena om ekonomisk tillväxt och ränta på de delar av pensionen som är ett rent sparande är försiktigt valda för att undvika glädjekalkyler.

Pensionsprognoser ska inte tas alltför bokstavligt, de är alltid osäkra. Här utgår de till exempel från att personerna arbetar på samma jobb från det de är 22 år fram till 65-årsdagen, något som få gör i verkligheten. Likväl berättar våra exempel en hel del om hur pensionerna fungerar.

Goda tider för 80-taliser
De visar för det första att avtalspensionen är mycket viktig. I exemplen blir den mellan 16 och 28 procent av den sammanlagda pensionen. Den som arbetar på ett företag där det inte finns kollektivavtal, eller som frilans, missar alltså en avgörande del av pensionen. Om avtalspensionen inte fanns skulle personerna i exemplen behöva spara en tusenlapp i månaden, livet igenom, för att kompensera sig.

Vi ser också att de yngre, födda 1980, kan få bättre pension än de äldre. Det gäller vare sig pensionen beräknas i kronor eller som procent av slutlönen.

– Förklaringen är framför allt att de pengar som sparas till premiepensionen och avtalspensionen hinner förränta sig under fler år för den som är ung, säger Bo Johansson vid Capitex.

Totalt hinner Amandas premiepension växa till 681.914 kronor till 65-årsdagen, medan Karls premiepensionskapital bara hinner bli 327.030 kronor. På motsvarande sätt hinner avtalspensionen för Amandas del öka till 1.075.433 kronor vid 65 år, mot 512.375 för Karl.

Hur troligt är det då att pensionspengarna växer så här mycket i värde?

Vi har antagit att sparpengarna förräntar sig med tre procent om året utöver inflationen. Många ekonomer skulle säga att det är väldigt försiktigt räknat. Sett över de senaste hundra åren har sparande i aktier givit uppåt sex procents värdeökning per år utöver inflationen. Ett prov på att tre procent inte är orealistiskt mycket är att Premiesparfonden (som tar hand om premiepensionen för alla som inte valt förvaltare själva) har givit högre avkastning än så sedan fonden startades år 2000.

För den pessimistiskt lagde har LO-Tidningen bett Capitex att även räkna på 1,5 procents real avkastning per år. Då sjunker Amandas sammanlagda pension till 18.169 kronor i månaden, varav 3.712 är avtalspension. Det motsvarar 60 procent av slutlönen.

Pensionen är med andra ord känslig för hur hög kapitalavkastningen blir. Här finns både en risk och en möjlighet. Pensionen kan bli lägre än vi räknat med – men också högre. En stor del av Kommunals medlemmar arbetar deltid, oftast 75 eller 80 procent. Ett vanligt mönster är att kvinnor går från heltid till deltid när de får barn – och fortsätter att deltidsarbeta fram till pensionen, precis som vårt exempel Stina. Det medför lägre pension: 12.644 kronor i månaden för Stina mot 15.472 för Karin, en skillnad på 2.833 kronor i månaden.

Garantinivån sjunker
Att Stina får 70 procent av slutlönen kan se bra ut – men det är 70 procent av en deltidslön. En del av Stinas allmänna pension är för övrigt garantipension. Skulle hon arbeta lite mer under några år, så minskar garantipensionen. ”Extraarbetet” höjer därför inte pensionen så mycket.

Lägg märke till att undersköterskan Tobias har 3.000 kronor lägre månadslön än jämnåriga metallarbetaren Amanda, men det skiljer inte mycket mellan dem i avtalspension. Avgiften till Tobias avtalspension är nämligen 4,5 procent av lönen redan från början. Avgiften till Amandas avtalspension var från början 3,5 procent, och höjs sedan i små steg, för att först år 2012 nå upp till 4,5 procent.

FAKTA: Så här har vi räknat
Gemensamma antaganden: Alla arbetar från 22 års ålder. Pensioneras vid 65 år.
Allmän ekonomisk tillväxt: 0,5 procent per år (utöver inflation).
Löneutveckling: 0,5 procent per år (utöver inflation).
Premiepension och avtalspension ökar i värde med: 3 procent per år (utöver inflation och avkastningsskatt).

FAKTA: Här är fem typiska LO-medlemmar

	Amanda metallarbetare Född: 1980. Arbetat heltid: Från och med 2002. Lön per månad: 25.000 kronor. Uppräknad slutlön: 30.067 kronor. Allmän pension: 15.664 kronor. Avtalspension Saf-LO: 5.848 kronor Summa pension: 21.512 kronor Pension som andel av slutlön: 72 procent.
	Karl, metallarbetare Född: 1960. Arbetat heltid: Från och med 1982. Lön per månad: 25.000 kronor. Uppräknad slutlön: 27.212 kronor. Allmän pension: 14.503 kronor. Avtalspen sion Saf-LO: 3.349 kronor. Summa pension: 17.852 kronor. Pension som andel av slutlön: 66 procent.
	Stina, undersköterska Född: 1960. Arbetat heltid: 1982–1990, deltid (75 procent) från 1991 till pensioneringen. Lön per månad: 16.500 kronor (75 procent av 22.000 kronor). Uppräknad slutlön: 17.960 kronor. Allmän pension: 10.608 kronor. Avtalspension KAP-KL: 2.036 kronor. Summa pension: 12.644 kronor. Pension som andel av slutlön: 70 procent.
	Tobias, undersköterska Född: 1980. Arbetat heltid: Från och med 2002. Lön per månad: 22.000 kronor. Uppräknad slutlön: 26.459 kronor. Allmän pension: 13.784 kronor. Avtalspension KAP-KL: 5.384 kronor Summa pension: 19.168 kronor Pension som andel av slutlön: 72 procent.
	Karin, undersköterska Född: 1960. Arbetat heltid: Från och med 1982. Lön per månad: 22.000 kronor. Uppräknad slutlön: 23.947 kronor. Allmän pension: 12.763 kronor. Avtalspension KAP-KL: 2.714 kronor Summa pension: 15.477 kronor. Pension som andel av slutlön: 65 procent.