Alla laddade symboler är borta som för tankarna till statsbildning. EU-rättens företräde framför de nationella skrivs däremot inte in i fördraget. Det var en viktig markering, anser statsvetare, medan andra anser att den enbart är symbolisk.

Några dagar har gått sedan EU-ledarna på toppmötet i Bryssel under midsommarhelgen lyckades ena sig om förslag till nytt fördrag. Det framgår tydligt att länderna med det nya fördraget kan gå fram i olika takt inom flera områden.

Storbritannien får särskilda undantag, allt för att försöka undvika en folkomröstning som på nytt riskerar att handlingsförlama unionen.

Förslaget ska behandlas av en regeringskonferens under hösten och ska därefter ratificeras av samtliga 27 länder. Europaparlamentet får två representanter i regeringskonferensen, men har annars inget direkt inflytande.

Mycket kan hända på vägen. Frågan är om medborgarnas förtroende får sig ytterligare en törn av allt hemlighetsmakeri runt den tyske regeringschefen Angela Merkels förhandlingar bakom stängda dörrar.

Social marknadsekonomi
Europafacket är positivt till att EU i fördraget erkänns som social marknadsekonomi som ska verka för full sysselsättning. Facket välkomnar också att stadgan för grundläggande rättigheter blir rättsligt bindande. I den finns viktiga fackliga frågor som strejkrätt, förhandlingsrätt, skydd mot uppsägning utan saklig grund.

Storbritannien får undantag från stadgan. Europafacket beklagar att landet därmed förnekar sina medborgare viktiga sociala rättigheter.

Samtidigt införs majoritetsomröstningar på flera nya områden som för polissamarbete och inom straffrätten. På det rättsliga området kan länderna gå fram i olika takt, medan Storbritannien även på det här området får ett särskilt undantag.

Ordet konstitution ska inte användas, inte heller lag och ramlagstiftning. Flagga, hymn och motto är borttagna. Skrivningen om att EU-rätten har företräde framför nationell slopas. Istället ersätts den med en förklaring som erinrar om nuvarande rättspraxis, som är just att EU-rätten har företräde.

Dan Holke, chef för Rättsskyddet, är positiv till att företrädet inte skrivs in i fördraget, men anser att frågan till stor del är symbolisk.

– Någon marginell betydelse måste det ändå ha eftersom motståndet mot att skriva in paragrafen är så stort. Trots allt finns fortfarande möjligheten att värna viktiga nationella intressen, säger Dan Holke.

Viktig markering
– Parlamenten som ratificerar fördraget noterar att det finns en praxis men skriver inte under på den. Det gör att länderna bättre kan hålla emot EU:s domstol, säger Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han anser inte att frågan bara är symbolisk.

– Kollektivavtalet är ett bra exempel på att Sverige hävdar rätten att organisera arbetsmarknaden på vårt eget sätt. Genom att inte skriva in företrädesrätten markerar länderna att den inte gäller jämt.

Sverker Gustavsson är motvilligt imponerad över att regeringscheferna lyckats med konststycket att lugna de 18 länder som redan har ratificerat det ”gamla” fördraget. Samtidigt som de länder som är kvar intalas att ”det här är något helt annat”.

– Därför var det viktigt att få ett tekniskt sett kortare fördrag och att få bort alla benämningar som kunde föra tanken till en statsbildning, säger han.

Endast så mycket ändrades i jämförelse med det gamla förslaget att de som tidigare haft folkomröstningar inte behöver genomföra sådana och att inga nya kommer till. Förhoppningen är framför allt att britterna förts över ”folkomröstningströskeln”, anser Sverker Gustavsson.
FAKTA
Förslag till EU-fördrag i korthet
*Utrikesministerns titel blir "Unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik".
*EU får en ordförande som kan sitta maximalt fem år.
*Majoritetsbeslut införs på nya områden. Nya röstregler införs, men först 2017. Då gäller 55 procent av länderna med 65 procent av befolkningen för att förslag ska gå igenom.
*Nationella parlament får något mer att säga till om. Om majoriteten av parlamenten inte är nöjda med ett förslag skickas det tillbaka till kommissionen. Tiden för granskning av förslag utökas till åtta veckor.
*Stadgan läggs i ett annex men blir juridiskt bindande. Storbritannien får undantag.
*På det rättsliga området kan länder som vill gå före, medan andra kan slippa. Storbritannien får särskilt undantag.