Europas ledande affärstidning, brittiska The Economist ska vara en liberal affärstidning, men egentligen är det tveksamt om den är brittisk, europeisk eller ens särskilt liberal. Över halva upplagan säljs i Nordamerika, medan bara en tredjedel går till Europa.
 
Artiklarna är osignerade och även frilansmaterial skrivs om av redaktionen. Namnet på chefredaktören är inte ens tryckt i tidningen. Såvitt jag vet arbetar annars bara vissa trotskistiska tidningar ute på kontinenten på det sättet.

Kanske kan läsarstrukturen och det udda sättet som The Economist produceras på förklara att tidningen oftare verkar tillvarata amerikanska affärsintressen än europeiska.

I senaste numret (12–18 maj) kritiserar man till exempel det europeiska Galileoprojektet som man menar är helt onödigt då amerikanska GPS finns. Att det finns studier som visar att det kan skapa enorma affärsmöjligheter låtsas man inte om. Inte heller att GPS utvecklats av det amerikanska försvaret med hjälp av amerikanska skattepengar.

Jag tycker mig se ett visst mönster i The Economists artiklar: europeiska subventioner beskrivs som något skadligt medan man förhåller sig neutralt eller positivt till amerikanska. Jämför till exempel med hur man skriver om de amerikanska subventioner som går till etanolproduktion, och bara konstaterar att etanolsubventionerna skapar nya industrier och jobb.

Pierre Gilly
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören