Alliansens nya skola hindrar många arbetarbarn att nå högre utbildning, något som kraftfullt hotar Sveriges tillväxt.
 

 

Från 2010 råder ett nytt skolsystem i Sverige där skolbarn tidigt ska välja inriktning och där det blir omöjligt att senare i livet läsa i kapp det man missat.

En rad studier visar att sådana skolsystem hämmar tillväxt och ekonomisk utveckling.

Redan från sjätte klass, när barnen är tolv år, införs det första valet som är direkt avgörande för framtida intagning till universitet och högskolor.

 

Barnen ska då bestämma om de ska välja ett andra främmande språk. Den som gör det kan kvalificera sig för extra meritpoäng för antagningen till utbildning efter gymnasiet.

Men den som väljer fel i sjätte klass i grundskolan har för alltid missat sin chans till dessa extrapoäng.

Omöjligt läsa i kapp
Vidare får de som hoppar av gymnasieskolan, eller går en linje som de senare ångrar, från 2010 ingen möjlighet att någonsin läsa i kapp och konkurrera om högskoleplatser på samma villkor som elever som kommer direkt från gymnasieskolan.

Möjligheten att läsa in gymnasiet på komvux ska visserligen behållas, men de som har komvuxbetyg degraderas till ett B-lag, med sämre möjligheter att komma in på högre utbildningar.

Hög tillväxt är dock till stor del beroende av ett lands förmåga att tillhandahålla rätt kompetens på arbetskraften.

Att sålla bort ungar redan från sjätte klass, och att nedgradera dem som läser in utbildningen senare, har därför ingen som helst bäring i ett samhälle som vill skapa tillväxt.

I en alltmer globaliserad värld måste ekonomin snabbt kunna anpassa sig. En studie från Europeiska centralbanken har visat att de länder i det forna Östeuropa som satsat på bred utbildning till alla klarade omställningen i ekonomin bäst. Dessa länder vände upp tillväxten snabbare och höll ned arbetslösheten.

Ökar social snedrekrytering
Syftet med alliansens nya regler måste därför vara ett annat än att skapa tillväxt, nämligen att medvetet öka den sociala snedrekryteringen.

De som slås ut med det nya systemet är arbetarnas barn, invandrarnas barn, de ensamstående mödrarnas barn. Inte för att de skulle vara mindre intelligenta eller har sämre förmåga till färdigheter än andra barn, men de har sämre förutsättningar att få omgivningens fulla stöd i tidig ålder.

Att försämra deras möjligheter att ta igen undervisning påminner om det tyska skolsystemet. Där måste skolbarnen välja redan efter fyra år i skolan och fortsätter därefter med utbildning på a, b eller c-nivå.

Barn till ensamstående
De som hamnar på den lägsta nivån, utan möjlighet att någonsin läsa vidare på högre utbildning, är ofta barn till invandrare och ensamstående föräldrar.

Det har medfört en låg genomsnittlig kunskapsnivå hos tyska skolbarn jämfört med andra länders – och därmed har Tysklands möjligheter att utveckla sin ekonomi kraftigt försämrats, enligt en studie från OECD.

De svenska elevernas kunskaper klarar sig däremot hyfsat bra i internationella jämförelser, vilket radioprogrammet Kaliber konstaterade sedan skolminister Jan Björklund hävdat motsatsen.

Att öka den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor gör det lättare för medel- och höginkomsttagares barn att komma åt de åtråvärda jobben.

Men det försämrar utan tvekan svensk tillväxt – och framtidsförutsättningarna för andra delar av befolkningen.