Ikea i nytt blåsväder

IKEA-Workers

Ikea har återigen hamnat i blåsväder. I veckan bröt den första Ikeastrejken ut i USA. Anställda anklagar den svenska möbeljätten för att försvåra facklig organisering och för att ha anlitat advokater som är specialister på att krossa fackföreningar.

De gula strejkskyltarna lyser upp parkeringsplatsen utanför Ikeas varuhus i Boston.

Bättre villkor!

Bygg ett bättre Ikea!

Erkänn facket!

Så står det på skyltarna och ännu en gång protester anställda på ett av koncernens varuhus i världen. Tidigare har det svenska möbelföretaget hamnat i konflikt med fackförbund ibland annat Kanada, Turkiet, Belgien, Italien och Nederländerna.

Nu handlar det om USA och varuhuset i Stoughton, Boston.

Alke Boessiger, UNI.

Alke Boessiger, UNI.

Enligt det globala servicefacket UNI är det uppenbart vad det svenska företaget vill.

– Deras budskap är väldigt tydligt. Gå inte med i facket, säger Alke Boessiger, på UNI commerce.

Det var i tisdags, den 16 november, som anställda på varumottagningen gick ut i endagsstrejk. Det är den första Ikeastrejken i USAs historia.

I ett och ett halvt år har de 30-talet anställda på varuhusets logistikavdelning försökt att bilda fackklubb och gå med i handelsfacket United Food and Commercial Workers union.

Men motståndet har varit kompakt.

Förbundet uppger att de inte fått komma in på varuhuset och prata med anställda. Inte ens till kafeterian eller varuhusets parkeringsplats har fackliga företrädare fått tillträde till. Det är i protest mot det som konflikten brutit ut.

Ledningen på varuhuset har, enligt facket, varnat och hävdat att både anställda och företag förlorar på om en tredje part kommer in och förhandlar.

Det har fått det globala facket UNI att reagera.

– Ikea säger att de vill föra en social dialog med facken men sen vägrar de, säger Alke Boessiger, chef för UNI commerce,

Hon kräver att varuhuset gör sig av med sin advokatbyrå, Jackson Lewis, som är en ökänd juristfirma som specialiserat sig på att försvåra facklig organisering.

– Ett steg i rätt riktning vore att göra sig av med den advokatbyrån, säger Alke Boessiger.

Ikea i USA tillbakavisar dock påståendet om att de agerat antifackligt.

De hänvisar till sina egna policydokument där det står att anställda har rätt att organisera sig. Men förtydligar att det måste ske på det sätt som Ikea vill.  För att godkänna fackklubben på varuhuset vill Ikea att en sluten omröstning ska ske – och att den ska skötas av den statliga arbetsmarknadsnämnden National Labor Relations Board (NLRB).

– Det är de anställdas rätt att organisera sig och de ska kunna göra det utan repressalier från vare sig fack eller företag. Därför vill vi se en sluten omröstning, säger Mona Liss, talesperson på Ikea i USA.

Ikea skulle dock kunna acceptera fackklubben redan nu. Amerikanska regler säger att företag utan NLRB:s inblandning kan godkänna fackklubbar om facket kan visa att de har en majoritet för facklig representation bland de anställda, vilket facket i Stoughton har. Men Ikea litar inte facket.

– Vi har anledning att tro att det inte alls stämmer, säger Mona Liss.

Det globala facket UNI kallar Ikeas uttalande för ”absurt” eftersom de säger att anställda vid tre tillfällen tydligt uppgett att de vill organisera sig.

En sluten omröstning som hålls av NLRB ogillas av facken i USA då det ofta drar ut på tiden och företaget hinner utsätta anställda för påtryckningar så att de inte längre vill gå med. Men om Ikea inte godkänner fackklubben på varumottagningen kan de bli tvingade till detta.

Konflikten på varuhuset har uppmärksammats globalt och fackföreningar över hela världen har visat sympati med de anställda i Stoughton.

På svenska Handels säger ordförande Susanna Gideonsson att de följer utvecklingen och stödjer de Ikea-anställda i USA.

Susanna Gideonsson, Handels.

Susanna Gideonsson, Handels.

Det är inte första gången Susanna Gideonsson markerar mot möbeljätten. 2012 var företaget i konflikt med facket i Turkiet och anklagades för att hota, avskeda och motarbeta fackliga företrädare.

– Ikeas agerande i Turkiet är rent ut sagt för jävligt, sa Susanna Gideonsson till tidningen Arbetet då.

Året efter, 2013, genomförde Ikea i Kanada en omtalad lockout. Under ett halvårs tid fick inte anställda som ville organisera sig fackligt komma in på sin arbetsplats.

Sommaren 2014 blossade ännu en konflikt upp. Denna gång var det fackföreningar i Belgien och Nederländerna som rasade mot att den svenska möbeljätten dumpade lastbilsförarnas löner.

Ikea anlitade ett företaget som genom ett avancerat upplägg kunde använda sig av östeuropeiska förare som jobbade lång tid i Belgien och Nederländerna med tjeckiska låglöneavtal.

– Det Ikea sysslar med nere i Europa är en systematisk social dumpning, sa Magnus Falk på Transportarbetarförbundet till tidningen Arbetet 2014.

De butiksanställda på varuhuset har inte begärt att bli fackligt representerade. Totalt jobbar 279 personer på varuhuset.

Lisa Berthelson

Denna text är en omarbetad version av en artikel som först publicerats i:

handelnytt

global

Kommentera den här artikeln