Din bostad har mögel i taket och taket innehåller asbest. På morgonen besprutas vinodlingarna och eftersom du och din familj bor nära driver ångorna in i ert hus. Du kan inte leva på din lön och din arbetsgivare hotar dig när du lyfter problemen.

Så kan vardagen se ut för sydafrikanska arbetare som jobbar på vingårdar, visar en ny rapport från organisationen Swedwatch.

Druvorna från gårdarna hamnar till slut i flaskor som midsommarfirare plockar från hyllorna på Systembolaget i Sverige. Runt åtta till nio procent av all vinförsäljning på Systembolaget kommer från just Sydafrika, enligt Swedwatch. Men vilka vingårdar det handlar om hålls hemligt för alla utom Systembolaget, eftersom arbetarna utsatts för allvarliga hot.

”Hotade av ägaren”

– Det mest oroande var kanske att det framkom att fackliga företrädare som framfört klagomål om levnads- och arbetsförhållanden blivit hotade av ägaren på en av gårdarna. Ägaren hade dessutom försökt övertala andra anställda att använda våld mot fackföreträdarna. Tyvärr är våld, eller hot om våld, mot lantarbetare alltför vanligt förekommande, säger Shawn Hattingh på Swedwatchs partnerorganisation ILRIG som för drygt ett år sedan intervjuade arbetarna på fyra vingårdar i Sydafrika. 

Liknande vittnesmål har kommit fram i ljuset flera gånger de senaste åren, något som Arbetet rapporterat om.

Ändå fortsätter problemen. Hur kan det vara så? 

Swedwatch betonar i sin rapport att det som kommer fram där inte ska ses som representativt för hela vinsektorn i landet. Inte heller för alla leverantörer som Systembolaget jobbar med där. Enligt organisationen handlar det om kopplingar till en handfull viner i det statliga bolagets sortiment. 

Allvarliga människorättskränkningar

Men enligt rapporten ”belyser det ändå det faktum att arbetare fortfarande utsätts för allvarliga människorättskränkningar och hälsorisker, och att det här måste åtgärdas skyndsamt”. Och Systembolagets åtgärder är otillräckliga, menar organisationen.

– Som statlig aktör borde Systembolaget ta ytterligare steg för att verkligen kunna agera som en katalysator för en positiv förändring i vinindustrin. Systembolaget behöver göra nya utvärderingar av hur de kan bidra till bättre arbetsvillkor och minska de risker som arbetare kan utsättas för i leverantörskedjan, säger Swedwatchs kanslichef Alice Blondel i ett uttalande.

”Arbetat aktivt” 

Axel Kollberg, hållbarhetsansvarig på Systembolaget, säger till Arbetet att de sedan innan känner till problemen med arbetsmiljön i Sydafrika. 

– Swedwatch rapporterar allvarliga brister och det är självklart beklämmande att ta del av. Vi har arbetat aktivt i Sydafrika med de risker som identifieras i rapporten under en längre tid, säger han. 

Enligt honom jobbar Systembolaget med ”incidentuppföljning”, ”systematisk kartläggning” och insamling av ”hållbarhetsrelaterad information”. De utvärderar den och följer upp utifrån ett ”riskperspektiv”.  

Problem av akut karaktär

Men i rapporten beskrivs ju konkreta problem av akut karaktär, bland annat mögliga boenden och hot mot arbetstagare? När de får sådan information kontaktar de den berörda leverantören direkt, säger Axel Kollberg. 

– Vi har kontaktat de aktuella vinimportörerna och satt upp en åtgärdsplan som vi väldigt strikt följer för att säkerställa att bristerna hanteras i dialog med de relevanta parterna lokalt och med fokus på sårbara grupper. Ofta handlar det om arbetstagare – kvinnor inte minst – med mänskligt fokus. 

Men funkar det om det gäller en hotfull arbetsgivare på en vingård?

– En lärdom vi dragit under de här åren då vi har engagerat oss i Sydafrika är att det varit en stor styrka när vi fått information om missförhållanden att ha lokal intressentsamverkan – att vi har tagit kontakt med sårbara grupper och fackförbund, där vi tidigare inte hade så nära dialog.

“Bor nog kvar”

Men vad händer med människorna som bor och jobbar på de fyra vingårdarna? Axel Kollberg utgår från att de bor kvar. Systembolaget har inte makten att till exempel stänga ner mögliga boenden.

– Det är oerhört komplicerat och Sydafrika sticker ut. Farmarbetare bor ofta hos farmägare och när vi är på plats kan vi se att boendena ofta är undermåliga. Även om vi hade haft möjlighet att stänga ner boenden så hade vi då riskerat att de här människorna skulle stå utan boenden.