Arbetsrätt

Nu rivs lex Laval upp

Lex Laval rivs upp. Nya regler gäller från första juni. Då ökar fackets utrymme för stridsåtgärder mot utländska företag. Det står klart efter att riksdagen i dag röstat igenom regeringens förslag.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S). Foto: Claudio Bresciani/TT

Riksdagen slog i dag fast att lex Laval ska rivas upp. Regeringen, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står bakom lagändringen, allianspartierna hade reserverat sig inför beslutet.

– Äntligen! Äntligen kan jag som socialdemokrat säga att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det är ett löfte som vi ställde ut inför valet 2014, sa Raimo Pärssinen (s) när lagförslaget debatterades i riksdagen på förmiddagen.

– Jag är oerhört stolt i dag att vi har den här propositionen på riksdagens bord, sa hans partikollega, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Raimo Pärssinen liknade den nuvarande lex Laval vid ett vått täcke som den dåvarande, borgerliga, regeringen lade ut 2010 då lagen infördes. Liberalernas Fredrik Malm beskrev i stället lagen som en bra kompromiss mellan den svenska modellen och EU-regler.

– Men detta räcker inte för de mest protektionistiska delarna av LO, sa han och hävdade att regeringen nu går på den linjen.

Moderaten Jessika Roswall uttryckte, liksom flera andra alliansföreträdare, en oro för att företag kan komma att välja bort Sverige i och med detta.

Den nuvarande lagen, lex Laval, begränsar fackets rätt att ta till stridsåtgärder för att få utländska företag som skickar anställda på tillfälliga jobb i Sverige att skriva på svenska kollektivavtal. Dels måste avtalen bantas ned till att endast omfatta villkor inom en hård kärna som definieras i EU-regler. Dels kan facket inte strida för svenska avtal om företaget visar att de anställda har minst likvärdiga villkor sedan tidigare.

Den stora förändringen i lagen som riksdagen nu röstat igenom är att det blir möjligt att kräva avtal oberoende av tidigare villkor. Det är en ändring som välkomnas från fackligt håll, eftersom det är lättare att följa upp villkor som regleras i egna avtal.

Att företag därmed kan drabbas av stridsåtgärder även om de anställdas villkor är bättre än kollektivavtalets väcker däremot ilska inom alliansen.

– En utländsk arbetare kommer inte kunna freda sig mot stridsåtgärder från facket, sa Désirée Pethrus från Kristdemokraterna i riksdagsdebatten.

Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson svarade med att detsamma gäller svenska företag; facket kan kräva kollektivavtal oberoende av vad de tillämpar för anställningsvillkor sedan tidigare. Hon slog ifrån sig påståenden om att förslaget är protektionistiskt och sa att hon är för fri rörlighet, men utan att arbetares villkor dumpas.

Det faktum att de avtal som facket kräver måste vara begränsade till minimivillkor inom EU-reglernas hårda kärna ändras däremot inte genom lagändringen. I den delen driver regeringen på för ändrade EU-regler.

Lagen ska endast gälla företag från länder inom EU, företag från resten av världen ska omfattas av samma regler som svenska företag.