Heltid för män – deltid för kvinnor
Är du kommunanställd och man? Grattis, då är chansen till heltid stor. Arbetets genomgång visar på betydande skillnader mellan könen i kommunerna. Inom äldrevården jobbar bara 42 procent av kvinnorna full tid.
Grafik: Eva Vaihinen Klicka på grafiken får att se den större.
LÄS OCKSÅ ”Vet att jag får dålig pension” – Johanna Svärd om att jobba deltid
23-årige fritidspedagogen Jonas har svårt att se hur det ska gå att försörja sig på att arbeta deltid.
– När man väl vant sig vid en heltidslön känns det helt orimligt att det skulle gå att få runt vardagen med en lägre lön än den jag har i dag.
Jonas från i Örebro har haft sitt arbete i tre år. Eftersom hans sambo arbetar deltid skattar familjen sig lycklig över hans heltidslön.
– Det är inte okej att fler män än kvinnor arbetar heltid, inte heller att män generellt sett har högre lön än kvinnor.
Knappt sex mil västerut bor 29-åriga Johanna Svärd. Hon anställdes 2007 som undersköterska inom hemtjänsten i Degerfors kommun och jobbade länge 75 procent.
– Jag vet att jag kommer att få en dålig pension. Och det är tur att jag har min man, som jobbar heltid, men jag blir ju också beroende av honom, säger hon.
LÄS OCKSÅ Kommunerna sviker löftet om heltid
Arbetet har tittat närmare på kommunalt heltidsarbete. Även om majoriteten av alla anställda är kvinnor så är skillnaden mellan könen påtaglig i alla sektorer.
Till exempel jobbar bara 63 procent av kvinnorna inom förskola och barnomsorg heltid, medan 80 procent av männen gör det samma. Inom omsorg om äldre och funktionshindrade arbetar 42 procent av kvinnorna heltid, bland männen är 61 procent heltidsarbetande.
Minst skillnad finns inom skolan, men även där är är det männen som i högre grad har heltid.
– Heltid som norm är helt nödvändigt för det handlar om att kunna vara självförsörjande, säger Anna Werkelin Ahlin, utredare på Kommunal.
LÄS OCKSÅ S-kommuner uppfyller inte sitt löfte
Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, har Kommunal tecknat avtal om heltid som norm. Nu finns även en partsgemensam grupp som tillsammans ska verka för att skynda på utvecklingen av andelen heltidsarbetare. Målet är att lika stora andelar män som ska kvinnor jobba heltid i framtiden – och förändringen ska inte bara innebära en heltidsanställning på papper.
– Det är ett realistiskt mål, men det är ingenting som sker över en natt, säger Anna Werkelin Ahlin.
Agneta Jöhnk, avdelningschef för arbetsgivarpolitik på SKL, menar att det finns historiska förklaringar till att de kommunalt anställda männen oftare arbetar heltid.
– Om man ser bakåt så har kvinnorna inom omsorgen ofta tagit det största ansvaret i hemmet och då har det passat bra med ett deltidsjobb. Då var det också enkelt att anpassa bemanningen till de tider då brukarna behövde hjälp. I dag är det annorlunda.
Trots den stora skillnaden i sysselsättningsgrad pekar Agneta Jöhnk på att utvecklingen går framåt.
– Att införa heltid ställer krav på förändrad organisation, arbetssätt och bemanning, om inte kostnaderna ska rusa iväg. Förändringen påverkar alla medarbetare. Därför är det viktigt att avsätta tid så att alla kan vara delaktiga, säger hon.
LÄS OCKSÅ Dåligt med heltid i landstingen
För att motivera fler anställda att jobba heltid menar Kommunals Anna Werkelin Ahlin att man i första hand måste komma tillrätta med arbetsmiljöproblem.
– Med den deltidsnorm och värdediskriminering vi har av kvinnodominerade yrken så är det arbetstagarna som på egen hand måste hantera dålig arbetsmiljö genom att gå ner i tid. Motsvarande skulle knappast vara tillåtet inom en mansdominerad organisation.
Dominique Anxo, professor i nationalekonomi, har länge forskat om könsskillnader på arbetsmarknaden. Han menar att det är enormt viktigt med en jämnare fördelning av föräldraledighet och hushållsarbete.
– Vad du gör utanför arbetet påverkar din löneutveckling och din karriär. Om syftet är en jämställd arbetsmarknad så måste man främja en jämnare fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor. Vi ser att fler pappamånader innebär att männen utnyttjar dem. Men en kvotering av föräldraledigheten är en känslig politisk fråga, säger han.
LÄS OCKSÅ Heltid till alla i Uppsala kommun
Samtidigt menar han att samhället måste värdera kvinnoyrken högre för en ökad jämställdhet.
– Det är absurt att en barnskötare och förskolelärare får så mycket mindre betalt än en universitetslärare. Barnomsorg är något centralt för barnens utveckling och det är viktigt med hög kvalitet. Att ta hand om äldre och barn värderas inte i dag, säger Dominique Anxo.
