Här råder det brist på arbetskraft

FullSizeRender

Håkan Gustavsson. Foto: Mårten Martos Nilsson

Bristen på sjuksköterskor, lärare och ingenjörer ökar. Men även kockar, bilmekaniker och byggnadsarbetare har goda chanser till jobb framöver.

– Sverige växer. Vi ser en bred jobbtillväxt, säger Håkan Gustavsson, analytiker vid Arbetsförmedlingen, som i dag, onsdag, publicerar sin årliga rapport ”Var finns jobben?”.

– Den svenska ekonomin utvecklas väl. Sysselsättningen ökar med 68 000 personer under 2016.

I de prognoser Arbetsförmedlingen gjorde förra året syntes en brist på personal i ett antal serviceyrken inom offentlig sektor. Nu är bristen på utbildad arbetskraft bredare. Både offentliga och privata arbetsgivare har svårt att hitta rätt personal.

– 2016 ökar sysselsättningen även inom industrin. Det har inte skett på många år, säger Håkan Gustavsson.

I rapporten betraktar Arbetsförmedlingen framtiden i två perspektiv.

Det första, mer övergripande, gäller förändringen av sysselsättningen inom olika yrkesområden. Under 2016 väntas starkast ökning inom tekniskt arbete, IT, pedagogiskt arbete och hotell- och restaurangbranschen. Men jobben blir fler i de allra flesta branscher, exempelvis hälso- och sjukvård, bygg- och anläggning och socialt arbete – och alltså även tillverkningsindustri. Minskad sysselsättning förutspås bara inom två områden: kultur, media och design respektive naturbruk.

Det andra, snävare perspektivet handlar om framtidsutsikterna i 200 konkreta yrken. Arbetsförmedlingen presenterar två listor över de yrken där bristen på arbetskraft är störst, en för yrken som kräver högskoleutbildning och en för yrken som kräver gymnasieutbildning.

På den första listan är nio av 20 bristyrken olika kategorier av sjuksköterskor: sjuksköterskor inom psykiatrisk vård, distriktssjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och så vidare. Lärare, förskollärare, IT-arkitekter och civilingenjörer är också svåra att rekrytera. Det enskilda akademikeryrke där efterfrågan har ökat mest det senaste året är dock socialsekreterare, en följd av flyktingvågen.

Den andra listan toppas av kockar och lastbilsmekaniker, följda av VVS-montörer, golvläggare, murare och andra yrken inom byggbranschen. Och, förstås, undersköterskor.

– Vi ser att bristen på arbetskraft får arbetsgivarna att bredda rekryteringen, säger Håkan Gustavsson.

Konkret kan det betyda att vårdbiträden och barnskötare anställs när det inte finns undersköterskor respektive förskollärare att tillgå.

Fortfarande råder det inte brist på arbetskraft totalt sett – arbetslösheten är hög. Att det ändå saknas folk i en del högskoleyrken beror på att alltför få utbildar sig till sjuksköterska, lärare och ingenjör.

– Vad gäller yrken som kräver gymnasieutbildning är problemet ett lågt, och fallande, intresse för yrkesinriktade program på gymnasiet över huvud taget, säger Håkan Gustavsson. Allra mest gäller det vård- och omsorgsprogrammet, som man går för att bli undersköterska.

Ytterligare tre gymnasieprogram lyfter Arbetsförmedlingen fram särskilt för den som vill ha goda chanser till jobb i framtiden: bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet och industritekniska programmet.

Håkan Gustavssons bästa råd till ungdomar är att plugga – och plugga klart. Utan gymnasieutbildning står man sig alltjämt slätt på arbetsmarknaden.

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln

  • joakim22

    Och FAS3-”befrielsen” som förvandlades till Arbetstränings-FASEN för de arbetslösa. Så kan det gå när politiken ljuger & bluffar rejält.