Den tolfte december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Den beskriver hur vi ska hantera särskilda former av rasism, som den mot afropersoner, samer och romer, samt antisemitism och islamofobi. 

Tanken är god, det är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar alltför många. Ironiskt nog upprättar regeringen en handlingsplan mot rasism samtidigt som de samarbetar med Sverigedemokraterna, ett högerextremt parti. 

I förorden till handlingsplanen står det: “Det är kränkande och begränsande för de enskilda människorna som drabbas, det ställer grupper mot varandra och bidrar till splittring och söndring i samhället i stort.” 

Detta är ju exakt det som SD står för och gör. 

Hög tolerans för intolerans

I partiledardebatten 13 oktober 2024 var några av ämnena på agendan islamofobi och antisemitism. Jimmie Åkesson beskrev islamofobi som ett påhittat uttryck, som han inte tyckte var ett särskilt stort problem. 

Trots att mörkertalet är stort anmäldes hela sextiotvå islamofobiska hatbrott under 2023. En av de anmälningarna handlade om ett inlägg från Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof, som delat islamofobiska bilder på plattformen X. 

SD är ett parti vars företrädare har sagt att judar och samer inte kan vara svenskar, och att moskéer borde rivas och böneutrop förbjudas. Partiledaren Jimmie Åkesson anser inte att praktiserande muslimer kan vara svenskar. 

Partiet som lägger fram vad olika folkgrupper kostar Sverige på sina sociala medier är alltså med och utformar en handlingsplan mot vad som anses vara rasism. Uppenbarligen finns hög tolerans för intolerans. 

SD kallar lagen för snäv

Och just “splittring” är en intressant formulering, sett till hur gärna SD-regeringen vill försvaga facket. 

Den 1 juli 2024 trädde tydligare bestämmelser gällande hets mot folkgrupp i kraft. Brottet förtydligades genom att den som i ett uttalande eller meddelande uppmanar till våld mot en folkgrupp ska dömas för hets mot folkgrupp. Richard Jomshof var med och skärpte lagen. 

Nu träder SD fram och anser att lagen är alldeles för snäv och vill ändra på den. Antagligen för att SD själva ska slippa anklagas för hets mot folkgrupp. 

Förbättring kräver mer än snack

På regeringens webbplats presenteras handlingsplanen med orden: “Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott.” Det allra minsta vi kan begära är att regeringen lever upp till deras ord. 

Det är som sagt bra att säga sig vilja motverka hatet som finns i dagens samhälle. För det finns mycket att arbeta med. Sveriges religionsfrihet är väl värd att försvara. Människors rätt till ett liv fritt från diskriminering likaså. 

Förbättringar kräver dock mer än snack. Regeringen borde börja med sig själva och framför allt inte samarbeta med ett parti vars värdelösa värderingar landar i att skylla alla misslyckanden på invandrare. Så att handlingsplanen mot rasism inte bara är ord på papper utan faktiskt leder till konkreta förändringar som gör skillnad. 

Kan vi verkligen lita på en regering som predikar tolerans men praktiserar något helt annat? 

  • Sara Benabdellah 
    Undersköterska, Kommunalare & Arbetsmarknadspolitisk talesperson, SSU