Under månaderna innan konkursen får 24 personer anställningskontrakt i byggbolaget. När konkursen är ett faktum får de utbetalningar från lönegarantin, den statliga ersättning som ska täcka lönekostnaderna i konkursade bolag, totalt 1,8 miljoner.

När polisen började nysta i fallet visade det sig att de som fått utbetalningar förde över stora delar av pengarna till ett par personer i företagsledningen. De fick behålla en mindre summa som tack för besväret.

Systematiskt fusk

Det är ett exempel på systematiskt fusk med lönegarantin, säger Jonas Svanfeldt, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Han var en av de åklagare som drev det fallet, där ett 20-tal personer dömdes för grovt bedrägeri och penningtvättbrott.

– Den här domen och uppmärksamheten kring den ledde till att Riksrevisionen granskade lönegarantin. Och det ledde ju sen till en förändrad lagstiftning och en utredning som ser över hela systemet. Så det är ju några små myrsteg åt rätt håll, det får man ändå säga.

100 – 150 miljoner om året

Riksrevisionen granskning visade att mellan 6 och 9 procent av alla utbetalningar var misstänkt fusk. Det motsvarar mellan 100 och 150 miljoner kronor årligen.

I 7 procent av fallen hade personerna som fick lönegaranti inte fått några löneutbetalningar alls från företaget innan konkursen.

Närmare var tionde fick mer i lönegaranti än vad de hade fått i lön innan konkursen och 3 procent hade fått kraftiga löneförhöjningar strax innan bolaget gick omkull.

Bättre kontrollmöjligheter

Fram till nu har det varit länsstyrelserna som betalat ut lönegarantin. På grund av sekretess mellan myndigheter har det inte varit möjligt för dem att till exempel kontrollera om någon som får lönegaranti har fått lön från arbetsgivaren innan konkursen.

Från den 1 februari tar Skatteverket över utbetalningarna av lönegarantin från länsstyrelserna. Det innebär större kontrollmöjligheter.

– Vi kommer titta på personerna och vad vi har för uppgifter i våra beskattningsregister. Det kan vara personens identitet, bosättning, familjeförhållanden, skatter och avgifter så att det stämmer med de uppgifterna som man har grundat lönegarantibeslutet på, säger Helena Jangel Stridh, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Utredning pågår

Kontrollerna kommer vara helt automatiserade och om inga märkligheter dyker upp betalas pengarna ut direkt. Om systemet flaggar för att allt inte står rätt till kommer beslutet att granskas av en handläggare.

– Finns det misstankar så återkopplar vi till beslutsfattaren, alltså konkursförvaltaren. Vi kan inte ifrågasätta deras beslut, så om de står fast vi det måste vi betala ut pengarna ändå. Men vi hoppas ju att de ska göra en fördjupad granskning när vi larmar, säger Helena Jangel Stridh.

Besluten om vem som ska få lönegaranti, och hur mycket, ligger alltså kvar hos konkursförvaltarna, advokater som utses av tingsrätten.

Samtidigt pågår en utredning om lönegarantin, där det i direktiven, alltså instruktionerna till utredaren, står att Skatteverket i framtiden även ska ta över själva besluten om lönegaranti. Utredningen ska vara klar den 30 april.

Statlig lönegaranti