Edward Blom har rätt om bärs och skatt – ingen blir lyckligare av rikare riskkapitalister
Regeringens tolkning av minoriteters rättigheter är anmärkningsvärd, skriver Arbetets ledarskribent.
Det har länge pyrt ett missnöje i den svenska riskkapitalbranschen. Pengaförvaltarna har tyckt att deras sysselsättning inte ska betraktas som sysselsättning och därför inte heller beskattas som arbete. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillsatte, givetvis, en utredning.
Men inte utan kritik. Var inte utredningen ett misstänkt beställningsjobb, då förslagen från regeringen skulle innebära stora fördelar för några av Moderaternas största donatorer?
Falsk frihet
Nu är det klart att riskkapitalisterna vunnit kampen mot beskattning och att de kommer att tilldelas en undantagsgräddfil. Människor med enorma årsinkomster ska nu skatta mindre än en sjuksköterska och 600 miljoner tror man att notan landar på.
Pengarna ska hämtas hem genom höjd skatt på alkohol och tobak.
Edward Blom, ansiktet utåt för lust och fägring i Sverige rasar. Hur kul är riskkapital i jämförelse med alkohol, undrar han. En relevant frågeställning i Tidö-Sverige, där just roligheter och frihet sägs vara ledord.
Friheten symboliseras som ett glas vin på en biodynamisk odling på en pittoresk vingård. Det är cigaretten på uteserveringen och kylskåp på Systembolaget. Friheten är att kunna välja själv, oavsett effekt på omgivning, klimat och miljö och den egna kroppen.
Frihet från staten och framför allt friheten från staten. Men inte för alla.
Ingen kul politik
I praktiken visar det sig klart och tydligt att det inte handlar om några allmänna friheter. Det är samma välmående elit som ska ha och ha. Trots att de är i minoritet och att vi som land dras med rekordarbetslöshet, rekordmånga konkurser och sprängningar som avlöser varandra.
Tidöregeringen fortsätter på sin inslagna fördelningsväg: “mer för dem som har mest.”
Och trots att de är fler än någonsin, är de förhållandevis få, de här riskkapitalisterna.
Desto fler är de som då och då tar sig ett glas. Men med regeringens märkliga minoritetssatsning blir det skattelättnader för de rika och dyrare bärs för resten. Skamlöst, falskt och helt i linje med den nya högerns prioriteringar. Det är, som Edward Blom konstaterar, ingen kul politik.