Vad är ett EU-direktiv

Ett EU-direktiv ska harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis löner. Direktivet talar om vilket resultat medlemsländerna ska uppnå, men de bestämmer själva hur det ska gå till. Ett direktiv anger också när det ska vara genomfört i medlemsländerna.

Medlemslandet avgör om innehållet i direktivet stämmer överens med dagens lagstiftning eller om det behövs ändringar eller nya lagar. Om ett medlemsland redan anser sig ha de bestämmelser som finns i direktivet behöver det landet inte göra något särskilt. Om ett direktiv inte genomförs i tid eller på felaktigt sätt kan kommissionen väcka talan om fördragsbrott.

Vad innebär direktivet om lönetransparens?

EU har tagit fram ett lönetransparens­direktiv som innehåller en rad nya regler om insyn i lönesättningen. Europeiska rådet antog direktivet i våras. Det ska genomföras i Sverige och EU:s andra medlemsländer senast juni 2026. 

Lönegapet i Sverige

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 10 procent, enligt siffror för 2023 från Medlingsinstitutet.

Kvinnors genomsnittliga månadslön år 2023 var 37 800 kronor och männens 42 000 kronor.

En viktig förklaring till att kvinnors och mäns snittlöner skiljer sig åt är att arbetsmarknaden är könsuppdelad. Kvinnor och män arbetar ofta i olika yrken med olika lönenivåer. Om man tar hänsyn till yrke, ålder, utbildning och överenskommen arbetstid återstod år 2023 en oförklarad skillnad mellan könen på 4,8 procent.

Lönegap

Skillnaden i lön mellan män som grupp och kvinnor som grupp på hela arbetsmarknaden. Lönegapet i EU är i snitt 13 procent.

Källa: Medlingsinstitutet 

Varför har EU tagit fram direktivet?

Reglerna som EU tagit fram syftar till att bekämpa lönediskriminering, bidra till att minska lönegapet och stärka principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män. 

Kvinnor tjänar i genomsnitt 13 procent mindre än män inom EU. Bristande insyn i lönesättningen har identifierats som ett av de största hindren för att skillnaderna i lön mellan kvinnor och män ska kunna minska, enligt Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd.

Vad kommer det att innebära för arbetsgivare?

De nya reglerna innebär bland annat att det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande om deras nuvarande lön. Arbetsgivare måste också informera om ingångslönen i tid för att det ska bli en ”informerad löneförhandling”. 

Arbetsgivare ska även fortsättningsvis genomföra en årlig lönekartläggning. Om de har fler än 100 anställda är de skyldiga att dela informationen med Diskrimineringsombudsmannen (DO) som föreslås bli ansvarig myndighet. Arbetsplatser med en löneskillnad på mer än 5 procent mellan könen, som inte kan motiveras av objektiva och könsneutrala kriterier, behöver vidta åtgärder i form av en gemensam lönebedömning i samarbete med fackliga företrädare.

Och om arbetsgivarna inte följer reglerna?

Då ska det få påföljder, enligt direktivet, men hur det kommer gå till i Sverige står ännu inte klart. I en statlig utredning om EU-direktivet finns dock förslag på hur sanktionsavgifter, skadestånd och vitesförelägganden ska utformas. DO och Nämnden mot Diskriminering föreslås spela en central roll. Utredningen föreslår även att det ska bli lättare för fackförbund att anmäla felaktigheter.

Vad kommer det att innebära för arbetstagarna?

Bland annat kommer arbetstagare ha rätt att få mer information om lönenivåer på arbetsplatsen. Arbetstagare som har utsatts för lönediskriminering på grund av kön kan få kompensation, inklusive full ersättning för utebliven lön. 

Bevisbördan i fall av lönediskriminering har tidigare lagts på arbetstagaren. När direktivet genomförts blir det i vissa fall upp till arbetsgivarna att bevisa att de inte har brutit mot EU:s nya regler (om de inte uppfyllt sin informationsskyldighet).