Stressrelaterad psykisk ohälsa är Sveriges snabbast växande folkhälsoproblem. Enligt Försäkringskassans senaste rapport, Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv (2024), är stressrelaterad psykisk ohälsa nu den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

De som drabbas hårdast är de kvinnor som arbetar i vård, skola och omsorg – yrken som präglas av låga löner, hög arbetsbelastning och en bristande arbetsmiljö.

Kvinnor drabbas dubbelt så hårt

Rapporten visar att kvinnor löper mer än dubbelt så stor risk som män att sjukskrivas för stressrelaterad psykisk ohälsa. Våren 2024 var hela 79 procent av de sjukskrivna i dessa diagnoser kvinnor.

Kostnaden för stressrelaterade sjukskrivningar steg till 9,2 miljarder kronor under 2023, en ökning med 14 procent på ett år. Försäkringskassan pekar på en tydlig orsak: obalansen mellan krav och resurser i arbetslivet.

De som framför allt betalar med ohälsa och lägre inkomst är de som redan bär samhället på sina axlar – kvinnor i välfärdsyrken. Det är i vården, förskolan och omsorgen som kraven är som högst och stödet som minst.

Regeringen har valt skattesänkningar

Dubbelarbetet som kvinnor fortfarande bär, med både lönearbete och ansvar för hem och familj, förstärker utsattheten ytterligare. Dessa kvinnor går sönder för att arbetsmiljön är för dålig och för att jämställdheten i arbetslivet och i hemmen fortfarande är otillräcklig.

I stället för att möta denna kris med kraftigt ökad bemanning väljer regeringen att blunda för problemen. Trots larmrapporter från Försäkringskassan och andra aktörer prioriterar regeringen skattesänkningar för höginkomsttagare framför satsningar på att stärka välfärden och förbättra arbetsmiljön.

Detta är inte bara ett svek mot de kvinnor som nu tvingas in i utmattning, utan också ett hot mot hela samhällets funktion. Vem ska vårda våra sjuka, undervisa våra barn och ta hand om våra äldre om välfärdens medarbetare går sönder?

Investeringar, inte kostnader

Vi Socialdemokrater väljer en annan väg. Vi ser arbetsmiljö och jämställdhet som centrala investeringar, inte som kostnader. Genom att satsa på ökad bemanning, att förbättra arbetsvillkoren och minska obalansen mellan krav och resurser kan vi både förebygga ohälsa och stärka välfärden.

Det är en politik som gynnar alla – inte bara de som redan har det bäst ställt.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är inte bara ett individuellt lidande; det är en nationell kris som kräver omedelbart politiskt ansvar. Regeringen måste svara på hur de avser att möta denna kris.

Om inte kraftfulla åtgärder sätts in nu kommer kostnaderna – både ekonomiska och mänskliga – att fortsätta skena. Det har vi inte råd med. Det är hög tid för regeringen att agera. Att sänka skatten för de rikaste är inte en lösning på Sveriges största folkhälsoproblem.