Hur stor sak är det egentligen att många av de människor som jobbar i svenska butiker tjänar så lite att lönen inte räcker till hyra, mat och andra basala utgifter?

Inte särskilt stor sak, tvingas man väl erkänna.

När vi talar om privatekonomi i det här landet så talar vi ju om det rimliga i att riskkapitalister får sänkt skatt. När vi pratar om privatekonomi i det här landet, då handlar det om hur rimligt det är att skatten på investeringssparkonton, ISK, måste sänkas.

Jagar extratimmar

Vi talar inte om att det enda som håller mängder av anställda på Willys, Coop och Ica över fattigdomsgränsen är den OB-ersättning man får på lönen om man jobbar kväll eller helg.

Inte om att många människor, i huvudsak kvinnor, tvingas jaga extratimmar på jobbet för att överhuvudtaget kunna leva på sin lön.

När vi pratar om privatekonomi i det här landet då handlar det ofta om huruvida gigantiska bolån i Stockholm blir dyrare eller billigare när räntan förändras.

Sällan om att mängder av anställda på Willys, Coop och Ica, trots OB-ersättningen, inte lyckas ta sig över fattigdomsgränsen.

Allt det där går ändå att läsa i en rapport som Handelsanställdas förbund lanserade innan jul.

Löneökningar i fara

– Handeln befinner sig i en svår sits. Vi går igenom ett stålbad.

Så sa Sofia Larsen, vd för arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, i förra veckan till Handelsnytt.

Men det är inte de handelsanställda – vars genomsnittliga månadsinkomst är 18 400 kronor efter skatt – som sitter i en svår sits. Det är direktörerna som styr svenska butiker som har det kämpigast, tydligen.

Så när fack och arbetsgivare nu ska göra upp om löner och anställningsvillkor för nästan 3 miljoner anställda, så vill Larsen och den organisation hon företräder se mycket, mycket, mycket försiktiga löneökningar för handelns anställda. Och de som har allra sämst i lön ska inte få några höjningar alls.

Efter tio års bortsopade reallöneökningar betyder det i praktiken att arbetsgivarna vill sänka lönerna. Vill skicka ännu fler under fattigdomsgränsen.

Mångmiljonlöner i toppen

Det är förstås djupt anstötligt när man tar in vilka Sofia Larsen är taltratt för. I Svensk Handels styrelse hittar vi 18 personer från några av det svenska näringslivets mest kända företag:

Liv Forhaug är vd för Martin & Servera och tjänade 15 miljoner för två år sedan. Björn Lindblad är vd för Mio och tjänade 13,4 miljoner, Anders Svensson är vd för Stadium och tjänade 11,7 miljoner.

Nina Jönsson är vd för Ica-gruppen och tjänade 9,5 miljoner, Kristofer Tonström är vd för Clas Ohlson och tjänade 8,5 miljoner, Göran Westerberg är vd för Rusta och tjänade 8,3 miljoner…

Enorma löner – orimliga krav

De 18 – direktörer på Ikea, Bygghemma och Cellbes – tjänar i snitt 495 000 kronor i månaden och anser på fullaste allvar att 18 400 kronor är en för hög lön.

De 18 – direktörer på Coop, Axfood och Lyko – har omkring 20 gånger högre inkomst än människorna som genom slit och knog ser till att de är stenrika.

De tycker på fullaste allvar att det gapet ska vidgas ännu mer.

Och det är faktiskt en stor sak.