Youtube-filmer och fejkad praktik när företag ska fixa jobb åt funktionsnedsatta

”Om du inte går på matcherna kan du inte bli elitidrottare.”

När Helena får höra de orden är hon tillbaka efter en veckas sjukdom. Hon tillbringar dagarna hos Arcus, som på uppdrag av Arbetsförmedlingen ska stötta arbetslösa med funktionsnedsättning och ohälsa. Helena är där för att hon blev utbränd av kundtjänstjobbet och sedan arbetslös. Hon blir paff av det arbetskonsulenten säger till henne. Hon har ju varit borta från arbetslivet i fem år.

–  Nästan alla har ju varit långtidssjukskrivna på det stället! 

Hittade ingen praktik

Helena är en av deltagarna i tjänsten ”Steg till arbete”, som utförs av företag runtom i landet. Hon fick ingen hjälp, säger hon, utan ett häfte att läsa i på egen hand i en rörig miljö. Inte heller kunde företaget hitta någon praktik till henne.

”Förvaring där man inte känner sig värd någonting.” Så beskriver den tidigare deltagaren Maria sin upplevelse i ett mejl till Arbetet. I ett trångt rum fick deltagarna se på föreläsningar. Den höga ljudnivån och kaoset som uppstod gjorde att hon, med en historia av psykisk ohälsa, ”rasade totalt”. 

I schemat stod det två timmars ”handledarledd” aktivitet. Men ingen handledare fanns på plats och hon förstod ingenting. Hon satte sig på en bänk med en annan deltagare. Tårarna forsade.

–  Det är det värsta stället jag varit på. Jag har gått tio steg bakåt i mitt mående, säger Maria.

Läs också: Arcus om bristerna i Steg till arbete: ”Lärt oss mycket av utmaningarna”

1 000 klagomål

Arbetet berättade i våras om hur Arbetsförmedlingen fått in över 1 000 klagomål mot företagen som erbjuder Steg till arbete. Deltagare vittnade om bristande stöd och hur de mådde sämre än innan.

Sedan dess har larmen fortsatt strömma in.

Totalt har nu 2 218 klagomål (fram till 15 december 2024) lämnats in sedan starten hösten 2023. De kommer bland annat från deltagare och arbetsförmedlare som upptäckt brister. Av klagomålen har 610 lett till någon typ av konsekvens, som böter, krav på att brister måste rättas till eller stopp för nya deltagare. I ett enda fall har avtalet hävts.

Klagomålen handlar om brist på arbetsterapeuter, om undermåliga lokaler och att deltagarna inte får praktik.

–  Det är så tydligt att vi tillhör en grupp som blivit över och nu har någon fått betalt för att hålla koll på oss, sade Aron, en deltagare med autism och adhd, i vår tidigare granskning. 

Svåra ryggsmärtor

Sedan dess har problemen fortsatt. Det har drabbat många av de drygt 16 000 deltagarna.

Inger är en av dem. Hon hade varit sjukskriven i flera år för svåra ryggsmärtor innan hon fick plats i Steg till arbete. En tidigare bedömning av arbetsförmågan visade att hon inte klarar ett vanligt jobb på arbetsmarknaden. 

–  Jag har gått så många insatser där man ska stärka sig själv och rita livshjul. Men nu ville man ändå testa om jag kan klara av ett anpassat arbete.

År av nedskärningar och ökat fokus på digitalisering på Arbetsförmedlingen har drabbat de arbetslösa som står längst ifrån jobb, som de med funktionsnedsättning.

Med Steg till arbete ville Arbetsförmedlingen samla mycket av det stöd som gruppen behövde, ett slags allt i ett. De skulle inte längre behöva gå från insats till insats, ha långa väntetider och hamna i glapp mellan olika åtgärder. Dessutom skulle hjälpen ges hos en och samma aktör, för att skapa trygghet och långsiktighet.

Ingen personal på plats

Men hur har det gått med de visionerna? För Inger och många andra krockade de med verkligheten.

När hennes arbetsförmåga ska bedömas genom att låta henne sortera böcker i en bokhylla finns ingen personal på plats.

–  Arbetskonsulenten hade inte tid att stanna, det var en orimlig uppgift att handleda så många personer, konstaterar Inger.

En tisdag får hon veta att hon ska byta företag, personal och lokal redan måndagen därpå. Det visar sig att företaget hon gått till har anlitat en underleverantör som ska ta över på orten.

–  Med tanke på målgruppen är det horribelt med så kort varsel. Jag kände frustration och ilska. Vi frågade varför men de ville inte berätta. 

Lämnas ensamma mycket

Tanken med Steg till arbete är att fånga upp långtidsarbetslösa med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, de som ofta har svårt att få jobb. De ska få individuellt stöd och prova arbetsplatser som kan passa. 

Men de som Arbetet pratat med beskriver något helt annat. En frånvaro av meningsfulla uppgifter. Att de lämnats ensamma mycket. Fått titta på Youtube-klipp om jobbsökande, men att ingen anställd funnits på plats när datorn dött.

”Deltagarna ligger och sover, spelar på telefonerna…”

Så skriver Arbetsförmedlingen om läget på Arcus i Katrineholm i mars 2024. I samma dokument, som ligger till grund för ett stopp för nya deltagare dit, skriver myndigheten att den kan se stora brister ”som gör att deltagares tid i tjänsten snarare förlänger tiden i arbetslöshet…”. 

Städskrubb som samtalsrum

Det saknas struktur och ett individuellt stöd för deltagarna. De sitter i lokalen och tittar på film eller på sina telefoner. Deltagarna får dessutom själva göra studiebesök inför en praktik, trots att de saknar kunskap om vilka anpassningar de kan få. 

Bristerna fortsätter räknas upp. En städskrubb utan bord används som samtalsrum. Arbetskonsulenten saknar grundläggande kunskaper om personer med funktionsnedsättning. ”All personal saknar helt introduktion.”

I ett mejl till Arbetet skriver Arcus att företaget ”i samråd med Arbetsförmedlingen” nu åtgärdat samtliga klagomål i Katrineholm och att de sedan mars 2024 bara fått ett fåtal klagomål där.

Arcus tycker det är viktigt med ett fungerande kontrollsystem och skulle bekymra sig mer om de inte fick några klagomål alls. ”Man ska dock ha klart för sig att klagomål kan röra allt från en delrapport som kommit in något för sent till att en passande arbetsträningsplats för en deltagare inte kunnat hittats i tid.”

Misslyckades med uppdraget

Jämfört med tidigare tjänster för den här gruppen ska Steg till arbete fokusera mer på ”matchning”, alltså att deltagarna ska hitta jobb eller studier. Men först ska de hitta en arbetsplats som passar dem, genom praktik. 

Så blev det inte för tidigare deltagaren Alice. Hon var utmattad och behövde rehabilitering, något hon inte fick. Sommaren 2024 fick hon sluta eftersom företaget misslyckats med sitt uppdrag – att hitta praktik till henne.

–  Helt plötsligt var jag utskriven och jag förstod inte varför. Min handledare på Arbetsförmedlingen sa att det var för att företaget inte skött sitt uppdrag – men de får ju nya deltagare ändå.

Hon skrev dagbok under sin tid i tjänsten (se bild intill), där hon berättar att de fick se en föreläsning om Sveriges olika skolformer. ”Efter pausen sitter alla bara i samma sal igen, men utan föreläsning. Hur jag mår: Trött och likgiltig”, skriver Alice i dagboken. 

Ur Alices dagbok från tiden under Steg till arbete

Osynliga jobb i Gimo

Hos företaget Osynliga jobb i Gimo har en deltagare fått praktik hos ett företag. Men när Arbetsförmedlingen granskar verksamheten våren 2024 visar det sig att företaget inte finns på orten. Och den som står som handledare på företaget jobbar även på Osynliga jobb. Det är också där som praktiken i själva verket utförs, alltså ett slags fejkad praktik.

Det är inte tillåtet. Och leder tillsammans med andra brister till böter på 40 000 kronor till Arbetsförmedlingen.

Osynliga jobb ger inget tydligt svar när Arbetet ber om en kommentar, men förnekar att de fuskat och hänvisar till strul med adresser.

Osynliga jobb är också det enda företag som helt slängts ut från en ort. Det skedde i Strömstad i februari 2024. 

I sin utredning slår Arbetsförmedlingen fast att Osynliga jobb bedrivit tjänsten ”mestadels på distans”, något som inte är tillåtet. 

Läs också: Arbets­förmedlingens stödinsats är ett fiasko som drabbar redan svaga

Överklagat hävningen

De har tagit del av klagomål från deltagare som inte fått komma till lokalen och även intervjuat flera deltagare och granskat deras scheman. När myndigheten besöker vad de kallar för den ”bristfälliga” lokalen ser de att delar av tjänsten där de arbetslösa ska få hjälp av arbetsterapeuter inte utförs.

Osynliga Jobbs vd Mona Abou-Jeib säger att de överklagat hävningen och väntar på besked från Arbetsförmedlingen. Men när Arbetet frågar Arbetsförmedlingen om någon överklagat så blir svaret nej.

Mona Abou-Jeib svarar inte på frågor om bristerna, utan hänvisar i stället till tekniska problem hos Arbetsförmedlingen när de försökt kommunicera med myndigheten.

Larmen mot Steg till arbete har även kommit från personal som ska stötta de arbetslösa. I en enkät som fackförbundet Sveriges Arbetsterapeuter gjorde i våras vittnade arbetsterapeuter om hur de uppmanats att ljuga och skönmåla verksamheter inför Arbetsförmedlingen. 

Har det blivit bättre sedan dess? ”Vi hade en lugnare period tidigare i höstas när det inte inkom så många ärenden till oss, men nu ser vi tyvärr en större ökning”‚ skriver Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin till Arbetet.

Trots bristerna hos företagen har de fått förnyat förtroende av Arbetsförmedlingen. 

Förutom det hävda avtalet i Strömstad har bolagen på samtliga 83 orter där avtalen gått ut fått förlängt.

Konstaterar stora brister

Eeva Vestlund, enhetschef för Arbetsförmedlingens leverantörsuppföljning, ger inget tydligt svar på varför företagen som misskött sig får fortsätta. Arbetet nämner särskilt exemplet där myndigheten själv konstaterat stora brister som förlängt tiden i arbetslöshet för deltagarna.

I just det fallet konstaterar hon att bristerna var så allvarliga att de utreddes och resulterade i en sanktion. Hon ser de många sanktionerna som ett kvitto på att myndigheten hittat brister och hanterat dem efter hand, att de är noggranna ”hela vägen”. 

Arbetsförmedlingen har inte ändrat något i avtalen med bolagen när de nu förlängts. Det går helt enkelt inte, hävdar hon. Men Eeva Vestlund säger att de haft ett mycket gediget samarbete med leverantörerna för att tydliggöra vad som krävs.

Är det bra att de här företagen får fortsätta stötta arbetslösa med funktionsnedsättning?

– Vår bedömning är att denna typ av tjänst behövs för arbetssökande med funktionsnedsättning. Det är angeläget att erbjuda stöd hela vägen till ett arbete.

Hittills har bara mellan 60 och 106 heltidsjobb skapats för de 16 000 deltagarna, enligt Arbetets beräkningar, sedan starten hösten 2023, även om många av dem ännu inte gått klart hela programtiden.

Vill Arbetsförmedlingen ändra systemet och kunna häva ett bolags avtal på flera orter vid allvarliga brister? Eeva Vestlund betonar att en leverantör kan ha brister på en ort och fungerande verksamhet på en annan. 

–  Fungerande verksamhet vill vi behålla. Det finns aldrig något självändamål med att häva ett avtal, utan vår önskan är att deltagarna ska få stöd enligt avtal och att leverantören i första hand ska vidta rättelser om så inte sker.

Slösat 1,4 år av mitt liv

Alice, som väntat länge på rätt stöd, blev inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin och har precis börjat arbetsträna på ett socialt företag. 

–  Jag har ingen aning om hur det kommer gå, men det är i alla fall inte en tom insats som på förra företaget. Arbetsförmedlingen har alltså slösat minst 1,4 år av mitt liv på en spökinsats – en hjälp som inte fanns.

Helena, som fick höra att hon aldrig skulle bli elitidrottare om hon skippade matcherna, lyckades till slut själv fixa en praktik. 

Vad vill du säga till Arcus?  

–  Vet du vad, jag är faktiskt inte arg på dem. Jag är arg på Arbetsförmedlingen. För att de inte sparkar ut dem. 

Arbetet har sökt arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) för en intervju, men han har inte återkommit.