Facken inom industrin kräver löneökningar med 4,2 procent när nya kollektivavtal ska tecknas i början av nästa år.

Om vi antar att de får igenom sina krav, så kan reallönen – alltså lönen justerad för inflation – öka med 578 kronor i månaden för en undersköterska i äldreomsorgen, visar Arbetets uträkning.

Annorlunda uttryckt: Undersköterskan kan kosta på sig mat, bensin och annat för 578 kronor mer varje månad än hon kan nu.

För en metallarbetare skulle köpkraften stärkas med 654 kronor per månad.

Det skulle vara en ovanligt hög reallöneökning. Kontrasten är drastisk mot 2022 och 2023, då hög inflation gröpte ur lönerna kraftigt.

Att det ser så ljust ut beror på att perioden med hög inflation nu är över. Inflationen ligger för närvarande under Riksbankens mål på 2 procent.

Medan lönerna stiger i en takt av nästan 4 procent per år.

– Under de 16 månader som har gått sedan ”märket” sattes i avtalsrörelsen 2023 har svenska reallöner ökat med nästan 4 procent, säger Petter Hällberg, nationalekonom vid Medlingsinstitutet med ansvar för lönestatistik.

– Det är den snabbaste utvecklingen av reallönerna på hela 2000-talet under en motsvarande tidsperiod efter en märkessättning.

Hur realistiskt är det då att fackens krav på lönelyft med 4,2 blir verklighet?

En jämförelse med förra avtalsrörelsen kan ge en fingervisning.

Facken krävde då 4,4 procent på ett år. I de tvåriga avtal som slöts i mars 2023 fick de 4,1 procent det första året och 3,3 procent det andra året.

Men de här siffrorna gäller bara löneökningarna i de centrala avtalen. Därutöver har ytterligare löneökningar tillkommit i lokala förhandlingar.

Det senaste året har lönerna stigit med sammanlagt ungefär 3,8 procent – trots att de centrala avtalen alltså bara anger 3,3 procent.

Så har vi räknat

Lönerna i Arbetets exempel bygger på SCB:s statistik och avser grundlön (det vill säga lön utan OB och andra tillägg). Vi har räknat upp 2023 års löner med 3,8 procent – så mycket har lönerna ökat i snitt det senaste året, enligt Medlingsinstitutet.

Lön efter skatt har beräknats med Skatteverkets räkneverktyg. Där har vi antagit att undersköterskan och metallarbetaren bor i Sigtuna, som har en kommunalskatt på 32,38 procent (den genomsnittliga kommunalskatten 2024 är 32,37 procent).

Vi antar att inflationen under 2025 blir 1,4 procent. Det är Konjunkturinstitutets prognos för KPIF, ett mått som beskriver prisökningarna förutom förändrade räntekostnader.

För att ge oförändrad köpkraft i slutet av 2025 skulle undersköterskans lön efter skatt då behöva öka till 23 988 kronor. När den i stället stiger till 24 566 kronor efter skatt får hon en reallöneökning med 578 kronor i månaden.

På samma sätt skulle metallarbetaren behöva öka sin lön till 26 739 kronor för att få oförändrad köpkraft i slutet av 2025. Om lönen i stället stiger till 27 393 kronor efter skatt får han en reallöneökning med 654 kronor i månaden.

Ett alternativt mått på inflationen är KPI (konsumentprisindex), som avser alla kostnader konsumenterna betalar, även räntor. Inflationen enligt KPI blir minus 0,3 procent 2025 enligt Konjunkturinstitutets prognos. Det antyder att reallöneökningarna kan bli högre än i Arbetets exempel.