I söndags skrev Arbetets politiska redaktör Daniel Swedin en kritisk text om Socialdemokraternas budgetförslag för 2025. Han skrev:

”När Socialdemokraterna lägger sin skuggbudget är det som att de redan förhandlat mentalt med Centerpartiet. Mittenkompromissen är hopsydd två år innan valet. Det är som att man valt att ha kvar januariavtalets tvångströja kring den ekonomiska politiken.”

Så hur ser då C:s eget budgetalternativ ut? Sitter januariavtalet fortfarande kvar i partiets skildring av Sverige? Och är det någonting man kan förhandla med Socialdemokraterna om inför en gemensam regering efter valet 2026?

Att Centern i vanlig ordning vill ge arbetsgivarna en miljardgåva i form av sänkta arbetsgivaravgifter är inte förvånande. Det är en gåva till arbetsgivarna som kommer att kosta skattebetalarna över 5 miljarder kronor.

Snabba cash till företagen

Riktigt intressanta är dock Centerns skrivningar om den övriga arbetsmarknadspolitiken. Här sörjer C att den nuvarande regeringen inte är lika entusiastisk över omläggningen till privata matchningsföretag för att skapa jobb som de själva är.

De privata matchningsföretagen skulle enligt januariavtalet lotsa arbetslösa till jobb i stället för att Arbetsförmedlingen skulle göra det.

Flera rapporter har visat att systemet har misslyckats. Bland annat visade en rapport från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, om systemets första fyra år, att inte ens hälften av de långtidsarbetslösa hade fått någon hjälp alls.

Rapporten visade också att de privata matchningsföretagen hade agerat just så som LO i sitt remissvar hade varnat för: De etablerar sig på ställen där alla ändå kunde få jobb och struntar i orter med arbetslöshet. Snabba cash till det egna matchningsföretaget är vad som gäller – inte att skapa jobb.

Sluter upp bakom Tidölaget

Men Centern ger sig inte.

Matchningsföretag är bra, anser partiet! Och frejdigt skriver de i budgeten att matchningstjänsterna har haft en ”oväntad framgång” – varifrån man nu har fått det – och avsätter ännu mer pengar till privata matchningsföretag.

Ironiskt nog klagar Centern i budgeten därefter på att så många små lokala arbetsförmedlingskontor har lagts ned, de som var så effektiva i det personliga mötet med arbetssökande.

Borta är tydligen minnet av att det var Centerpartiet själv som genom att släppa igenom M-KD-SD-budgeten hösten 2021 sa ja till dessa nedläggningar.

På slutraden dömer Centerbudgeten också, något överraskande, ut arbetsmarknadspolitiska program och lönebidrag.

Lönebidrag ska få drygt en miljard kronor mindre om Centerpartiet får bestämma, och de arbetsmarknadspolitiska programmen och etableringsersättning får 200 miljoner kronor mindre vardera. I stället ska anslagen gå till just matchningstjänster!

Centern sluter därefter upp bakom Tidöregeringens uttalade vilja att trappa ned a-kassan. Den ska trappas ned i fyra skarpa steg ”så att incitament finns att snabbt skaffa ett nytt jobb”.

Här upprepar alltså Centern högerns standardfras och lägger skulden för arbetslösheten på de arbetslösa själva. Centerpartiet vill dock gå ett steg längre än Tidöregeringen och genast avskaffa den förhöjda a-kassan som infördes under covidpandemin.

Regeringen närmare S än C

Pengar tas också från andra ställen på arbetsmarknadens område. Det statliga företaget Samhall, som ska skapa skyddade arbetsplatser för personer med funktionsnedsättningar, får sin verksamhet slaktad med 2,5 miljarder kronor årligen i Centerns önskesamhälle.

Och storsläggan går över hela utgiftsområdet ”Arbetsmarknad och arbetsliv”, där Centerpartiet går betydligt längre än Tidöregeringen. 15,5 miljarder kronor ska sparas på arbetsmarknadsinsatser nästa år enligt Centerns förslag. Även för 2026 och 2027 vill C satsa drygt tio miljarder kronor mindre än Tidöregeringen på arbetsmarknadens område.

Dessa siffror torde vara utmanande för de flesta socialdemokrater. Kalla kårar går nog när många inser att Tidöregeringens förslag inom arbetsmarknaden ligger närmare Socialdemokraterna än Centerpartiet.

Så hur ska nya förhandlingar om ett nytt januariavtal med Socialdemokraterna egentligen gå till? Och hur tas de emot av LO?

Dags att LO reagerar

Det är uppenbart att C inte värderar LO-anslutnas rättigheter mer i dag än vad partiledare Muharrem Demirok gjorde när han som kommunalråd i Linköping med stor frenesi angrep strejkande och propagerade för att bryta Livsmedelsanställdas strejk för kollektivavtal.

Som en smakrik pralin på toppen av sin arbetsgivaranpassade budget lägger C på slutligen förslaget att etableringsjobb även ska omfatta företag utan kollektivavtal. Det är uppenbart att jämfört med januariavtalet har Centern i sin budget dragit den antifackliga linjen ett steg längre.

När januariavtalet slöts sa Centerns ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl att han var förvånad över hur lätt det hade varit att få igenom Centerpartiets krav.

Ska vi nu se de båda partiernas skuggbudgetar för 2025 som varsin förhandlingsframställan är det mer än nödvändigt att LO reagerar.