Storvarslen i Skellefteå oroar långt fler än de som är anställda på Northvolt. Följdverkningarna av att 1 000 personer blir av med jobbet kommer kännas lite överallt.

Arbetslösheten går upp, restauranger och klädbutiker kommer få färre kunder, skatteintäkterna krymper… Kommer folk flytta? Hur blir det med bostadspriserna?

I förra veckan besökte landets nya arbetsmarknadsminister Mats Persson Skellefteå och fick där ta del av den befogade oron. Att det krävs aktiv arbetsmarknadspolitik för den västerbottniska kommunen är uppenbart.

Men enligt SVT ska kommunen också ha vädjat till ministern att göra något åt det så kallade försörjningskravet.

Ni minns? I november i fjol infördes ett förhöjt krav på god försörjning för den som kommer som arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU.

Vill inte betala skäliga löner

Den lägsta lön som krävs för att få arbetstillstånd höjdes från 13 000 kronor i månaden till minst 80 procent av medianlönen. I dag är det 28 460 kronor.

Och sådana löner kan inte Skellefteå kommun betala, hävdar man.

Så nu oroas kommunen över att arbetskraftsinvandrare som arbetat på Northvolt kommer välja att lämna Sverige.

Klagolåten känns igen. Redan för ett år sedan menade kommunen att man skulle behöva säga upp 200 välfärdsarbetare på grund av försörjningskravet.

De siffrorna har förtjänstfullt smulats i bitar av LO:s nuvarande chefsekonom Torbjörn Hållö. Det har helt enkelt inte kommit så många människor med arbetstillstånd för att jobba i välfärden.

Om nu Skellefteå har behov av att anställa undersköterskor så skulle de ju kunna ställa sig frågan om det är rimligt att betala en undersköterska mindre än 28 500 kronor i månaden.

Rätt svar: Det är det inte.

Nå, Skellefteå kommun är nu inte ensamma i att opinionsbilda mot lönekravet. Arbetsgivarorganisationerna har uttryckt mycket starkt missnöje mot att behöva betala skäliga löner för arbetskraften.

Bara en del av skuggsamhället

Och visst, det skärpta försörjningskravet är inte optimalt men det är ett svar på verkligheten som den ser ut.

Systemet från 2008 – infört av M, L, KD, C och MP – har helt utgått från arbetsgivarnas önskemål och har både hjälpt till att pressa ner löner och trycka ner arbetstagare.

Vi har kunnat läsa om skogsarbetare som inte fått betalt, om bärplockare som tvingas skuldsätta sig och om handel med arbetstillstånd. Det har förekommit dubbla kontrakt och ockerpriser för mat och logi. Människor har lurats på pengar och utnyttjats på alla möjliga sätt.

Försörjningskravet löser inte allt det där.

Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU är ju bara en del av skuggsamhället på arbetsmarknaden.

Dessutom kommer fusket med falska arbetserbjudanden sannolikt kunna fortsätta utan en ordning där myndigheter och arbetsmarknadens parter är med och kan avgöra om behovet av arbetskraft verkligen finns.

Betala inte under skamgränsen

I en ny studie från Delmi om arbetskraftsinvandringen avslöjas något mycket centralt. En femtedel av de arbetskraftsinvandrare som kom efter den borgerliga reformen 2008 har inte haft några inkomster alls. De får inte heller några bidrag.

Vad sysslar de med egentligen?

Det vet ingen men man får väl anta att de rör sig i den sörja av svartjobb, utnyttjade människor, utblottade målvakter, trafficking, bulvaner, falska fakturor, uteblivna arbetsgivaravgifter och grov kriminalitet som vuxit fram i arbetskraftsinvandringens spår.

Det håller inte längre.

De arbetare som kommer hit måste garanteras svenska löner och systemet måste skyddas från lönedumpning och oskäliga arbetsvillkor. Där måste regeringen göra mycket mer.

Och svenska arbetsgivare måste sluta betala löner under skamgränsen.