Måndagskväll Skellefteå. För några timmar sedan kom beskedet att 1 000 anställda får lämna batterifabriken Northvolt Ett.

Dessutom meddelade bolaget att de ställer in sin planerade expansion av batterifabriken i Västerbotten, vilket direkt drabbar gästarbetarna som jobbar på bygget som Arbetet träffar på vid barackbyn Camp Solbacken i utkanten av staden. 

Trots att flera har fått i uppdrag att packa ihop redskapen under dagen – då arbetet stoppats – råder ingen uppenbar oro.

Snarare är stämningen luttrad. Flera av de östeuropeiska arbetarna rabblar upp länder de tidigare jobbat i som Luxemburg, Tyskland, Nederländerna, England.

Och efter några månader i Skellefteå bär det nu av till nästa destination, till nästa projekt – det är ingen ”big deal”, som en av dem uttrycker det. 

Vadim får åka två timmar till Boden

För Vadim Tiomim som ”kommer från ett land som inte existerar längre” (Sovjetunionen) väntar en knapp två timmars bilfärd till Boden med nio andra arbetskamrater under morgondagen där ett nytt projekt väntar.

Född i Moskva, men med litauiskt medborgarskap finns inga hinder att byta jobb i Sverige. 

En man med keps och jacka står utomhus på natten med en ljuskälla i bakgrunden.
Vadim Tiomim åker två timmar till Boden för ett nytt projekt.

Annat gäller för de anställda som inte är EU-medborgare och som har arbetstillstånd kopplat till anställningen.

Landshövdingen i Västerbotten, Helene Hellmark Knutson, lyfte fram det som särskilt viktigt att stötta den gruppen på en presskonferens som hölls tillsammans med kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören tidigare under måndagen. 

– Man ska inte behöva åka hem till sitt hemland för att söka ett jobb i den här regionen, sa hon på presskonferensen som dominerades av budskapet att arbetskraften behöver stanna i Västerbotten. 

För Vadim Tiomim spelar det ingen roll att flytta till Boden i morgon. Han har väntat på ett sådant besked i en vecka och följt nyheterna noga. 

– En månad jobbar jag här, sedan några månader där. Det är normalitet för mig, säger han.

Dominik från Polen: “Förvirrat”

Dominik Sadolewski, elektriker från Polen, har varit i Skellefteå sedan mars i år och är inte heller orolig för jobbet.

Företaget han jobbar för har projekt i bland annat Falun, Stockholm, Helsingfors och Frankfurt.  

– Det är lite förvirrat nu, säger han. 

De ska få mer information under tisdagen.

En person i kamouflagejacka står framför en ljus vägg.
Dominik Sadolewsk kommer från Polen.

Marcin, även han från Polen, och som inte vill medverka med efternamn, berättar att de fick beskedet att de inte ska komma till jobbet på tisdagen.

Han jobbar med att installera brandskydd i en Northvolt-byggnaderna som är under byggnation.

Marcin har semester från och med tisdag, ska åka hem till Polen tre veckor, och vet inte om han kommer återvända hit.

– Jag bryr mig inte – jag har semester nu, säger han, något som han firar med en öl, men tillägger att han ska hem till ett område som drabbats av översvämningarna.

– Jag kommer hem till kaos. 

Öl konsumeras på krog

Öl konsumeras även på en krog en 35-minuters bussresa in till centrala Skellefteå. Där sitter ett gäng som jobbar med att starta upp produktionen.

De vill inte medverka med namn och bild. Det är en blandad skara av konsulter och fast anställda som flyttat hit från olika länder.

De var med på det extrainsatta mötet som vd:n Peter Carlsson höll under måndagen, där han lämnade varselbeskedet till personalen. 

– Det var sorgligt men alla försökte hantera situationen på bästa möjliga sätt, säger en av dem. 

En person med kort svart hår och glasögon står utomhus , iförd en svart dunjacka. I bakgrunden syns en väl upplyst byggnad omgiven av ljus.
Kyunglak Kim, sydkoreansk ingenjör, jobbar sedan två månader tillbaka på Northvolt Ett. Han har tidigare jobbat på batterifabrik i Sydkorea – ett land som ligger i framkant gällande batteriproduktion.

Peter Carlsson beskriver de som sorgsen men samlad under mötet. 

– Jag tyckte att budskapet var tydligt: de har gått igenom alla scenarier, men när allt kommer omkring så var det här den bästa lösningen, säger en av dem. 

– Man kan alltid gå tillbaka och analysera vad som gick fel, men som jag förstår det är problemet nu att det inte finns pengar, och måste man omdirigera för att kunna överleva och slutföra projektet, säger en annan. 

Psykologiskt stöd fanns att söka

HR meddelade att det fanns psykologiskt stöd att finna vid behov.

Och gruppen på Bishop Arms är medvetna om att andra befinner sig i en svårare situation 

– Vi hjälper varandra som en familj på det bästa sätt vi kan, säger en svensk i gruppen, som säger att han gett stöd i frågor som rör Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och A-kassan. 

En pub med namnet "The Bishop's Arms" är upplyst.
Bishop arms i Skellefteå.

En annan i gänget förstod det som att företaget kommer att prioritera de anställda som fått arbetstillstånd för att jobba på batterifabriken.  

Beskedet kom inte som en överraskning direkt, snarare beskriver de det som en typ av lättnad. 

– De senaste veckorna har det funnits en tyngd i luften, nu vet vi i alla fall vad som gäller, säger en i gruppen. 

De fast anställda väntar på hur förhandlingar med facket går. Och trots att en av dem har bott i Skellefteå i över tre år skulle ett varselbesked inte vara så dramatiskt. 

– Det skulle vara sorgligt, men vi är nomader. Vi flyttar runt för jobb, det är så vi jobbar. 

Bild av en välbelyst, modern containerbostadskomplex på natten.
Natten sänker sig över Camp Solbacken.