Plötsligt finns en massa vård att söka och få digitalt. Appläkare, nätapotek och digitala möten – i valfriheten och tillgänglighetens namn. 

Deppig? Förkyld? Tjock? Problem med hyn? Aggressiv marknadsföring om att du kan, så att säga, optimera måendet finns överallt. 

Men är det läkarvård vi erbjuds överallt? I meningen att den som söker digital vård möter vårdutbildad personal är det ju det. Och det betalas ur vårdbudgetar.

Uppdrag Granskning testar ozempic

Men den som söker kontakt och får behandling behöver inte vara sjuk. 

I SVT:s Uppdrag Granskning ger sig Edit-journalisten Erik Galli på att reda i hur lätt det faktiskt är att få tag på Ozempic, medicinen som gick ifrån att vara ett hjälpmedel för diabetiker att hålla blodsockret i schack till att bli hela världens favoritbantningspreparat. 

Och det går lätt för Galli. Smidigt, till och med – direktleverans och snabba ställtider. Ett recept, inte massa frågor och ifrågasättande. Varför han sedan kände sig nödgad att testa produkten förblir ett mysterium men så blev det. 

Mer fusk, mindre kontroll

En dyr bristvara, eftertraktad både av sjukvården och av privatpersoner. Aktien har skjutit i höjden, investeringsmiljarderna rullar in. Och ett vårdvalsystem med fri etableringsrätt som gjort att fusket ökat och kontrollen minskat.

Men det är förljuget att fortsatt påstå att vårdvalen gjort vården tillgänglig. För många är den närmast omöjlig att navigera. Ingen bär ansvar utom du och jag. Personalen förbannar läget, ursäktar och tröstar. Men marknadsmaskineriet tuffar på. 

Samtidigt vill politiker och opinionsbildare till höger, med hjälp av lobbyister, få det att verka som att det är farlig kommunism att inte låta dem härja fritt. 

Lobbyister älskar appläkare

Och lobbyister finns det gott om. Svängdörrarna mellan intresseorganisationer, politiken och näringslivet är helt fria. Så pass att LO:s före detta chefsekonom mindre än ett år efter att hon lämnat sin post nu kliver in som vårdlobbyist för Blodtrycksdoktorn.

”Direkt i mobilen”
”Inga väntetider”

Men Blodtrycksdoktorn sysslar inte bara med blodtryck och andra så kallade preventiva metoder. De skriver också ut wegovy, ett starkare ozempic med större dokumenterad viktnedgång. Och det verksamma ämnet semaglutid måste hela tiden trappas upp för att ha effekt.

Detta är en framtidsmarknad: överviktsbehandlingar integrerade i primärvården. 

Laura Hartman överskattar sig själv

I en intervju med Svenska Dagbladet gör Hartman det alla som gör som hon verkar göra: överskattar sin förmåga att vara snäll. Några risker med de avtal hon nu ska arbeta för att sluta med regionerna ser hon inte.

Som utvecklingschef kan vi ju också anta att hon inte ska utveckla ordning och reda i svensk sjukvård. Och kontrollen behåller nog hon och hennes nya arbetsgivare hellre själva. 

Samtidigt kämpar småbarnsföräldrar, äldre och då och då-sjuka på med att försöka boka en tid på sin vårdcentral. Och man blir arg – men är egentligen frustrerad och rädd. Hur ska du få hjälp? Vad kan man ens förvänta sig? Borde du byta vårdcentral? Tjata mer? 

Systemet är dåligt, inte individen

Men det är inte dig det är fel på. Det är det marknadsstyrda system där det helt enkelt inte är meningen eller lönar sig att vård ges efter behov. 

En normalviktig person kan alltså få kontakt med läkare och recept på medicin för att gå ner i vikt med en handvändning. Och de ansvariga skyller sedan på lögner. 

Vilket förtroende ska finnas kvar för svensk sjukvård om denna vinstmaximerande icke-vård får fortgå? Det har på många håll idag blivit enklare för dem som vill tjäna pengar på vård än för den som är sjuk att söka den. Det är vårdsystemet som är sjukt. 

Trist och ojämlik utveckling

Men lukrativt för den som inte orkar bry sig. 

Och trovärdigheten är också på topp. En dokumentärserie där de kritiska frågorna överskuggas av goda resultat och möjligheterna att bli smal är oändliga. En före detta chefsekonom från LO som nu går all in på att maxa vinsten för ett företag med avsikt att mjölka pengar ur både vården och överviktiga. 

“Vården ska inte vara en klassfråga”, säger hon till SvD. Trist att hon nu ska arbeta för att expandera det system som gjort den till exakt det. 

Ett system där större delen av kostnaden bröstas av oss skattebetalare. Vinstkakan får vi däremot inte smaka på.

Den går till läkemedelsföretag, apptopparna och lobbyister som Laura Hartman.