”Det är mitt mål att få jobb och kunna försörja mig.” Nesrin, 22, sitter längst bak i klassrummet. För ett år sedan började hon på Komvux i Perstorp där hon läser vård och omsorg varvat med grundläggande svenska. 

– Det är jättesvårt att få jobb om man inte har SFI (svenska för invandrare, reds anm.). Man måste utbilda sig.  

I taket hänger en stor kristallkrona. Genom fönstret skymtar en lummig park med en torrlagd fontän – en rest från byggnadens stolta historia som brukshotell. 

En kvinna med en ljusfärgad huvudduk och en blommig klänning står med armarna i kors framför en spegel och en modell av en mänsklig ryggrad.
”Båda måste bidra till försörjningen, inte bara mannen. Och vården är bra för man kan hjälpa andra”, säger Nasrin.

Tuffast i Skåne

Numera är behovet större av yrkesutbildning än hotell i Perstorp. 

Arbetslösheten i Sverige är den högsta på länge och allra tuffast är det i Skåne. Sju av de tio kommunerna med högst arbetslöshet ligger i länet. Perstorp toppar statistiken. 

– Det finns så klart flera förklaringar, men i Perstorp är det en väldigt hög andel som saknar gymnasieutbildning och många har en härkomst utanför Europa, säger Mattias Friman, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen i Sydvästra Skåne. 

I juli låg arbetslösheten på 13,9 procent i Perstorp medan den var 6,8 procent i landet som helhet. 

Behövde bara gå över järnvägen

För cirka 30 år sedan var arbetslösheten i Perstorp låg. Det var i princip bara att gå över järnvägen, till industriparken för att få jobb på ortens stora industri Perstorp AB. 

– Perstorp är ett typiskt brukssamhälle. Vi har kvar industrin men den har förändrats. Nu finns inte de enkla lågtröskeljobben kvar, det krävs utbildning, säger Peter Lindow, arbetsmarknadschef i kommunen.

Ett lokomotiv står parkerat bredvid en industribyggnad, med ett staket som skiljer byggnaderna och järnvägsspåret åt. Himlen är delvis molnig.
I Perstorps industripark finns en rad företag numer och inte bara Perstorp AB.

Förr tillverkade Perstorp AB, tidigare Skånska ättikfabriken, många olika produkter. De mest kända var ättika, plast och Perstorpsplattor, de laminatskivor som blev populära som köksbänkar och skåpluckor under 1960-talet.  

Plattorna med det välkända mönstret Virrvarr pryder också receptionen i Perstorps kommunhus, 

– Så klart! Vad skulle vi annars ha? säger kommunalrådet Ronny Nilsson (S).   

Men kommunhusets gråa plattor är inte tillverkade i Perstorp. Varumärket har sålts och produktionen har flyttat utomlands.  

Ättikan tillverkas inte här

Inte heller Perstorps ättika tillverkas längre av Perstorp AB, utan av Kavli i Eslöv.  

– Perstorp AB gör inga konsumentprodukter längre. Vi är ett specialkemiföretag numera, ja eller de är, säger Ronny Nilsson. 

Innan han blev heltidspolitiker för Socialdemokraterna var han klubbordförande för IF Metall på Perstorp AB i mer än femton år.  

Klubben hade en gång i tiden 1000 medlemmar. I dag är det runt 160.  

Mer än 1000 arbetstillfällen har försvunnit från orten som har 7 300 invånare. 

– Det skedde inte så drastiskt som på många andra håll, där industrier lagt ner. Men det är klart att det märks när 1 000 jobb försvinner från en liten kommun, säger Ronny Nilsson. 

Jobben försvinner, och många arbetslösa flyttar också in till Perstorp för att orten har lediga hyreslägenheter. 

– Många som flyttar hit behöver stöd av socialtjänsten direkt när de kommer, säger arbetsmarknadschefen Peter Lindow. 

”Social dumpning”

Även Ronny Nilsson lyfter problemet och säger att andra kommuner fixar lägenheter här till bidragstagare för att minska sina kostnader.

– Social dumpning är det som vi och många andra små landsortskommuner utsätts för, även om många inte vill säga det rakt ut. 

För att få fler att lämna arbetslösheten och bidragsberoendet behövs olika insatser samtidigt. Krångliga regelverk måste samordnas och i Perstorp samverkar arbetsmarknadsenheten, komvux och socialtjänsten som ett team runt varje individ. 

Förr hjälpte arbetsmarknadsenheten till att söka jobb, de fixade praktikplatser och vässade personliga brev och meritförteckningar. Nu ska allt sådant skötas att privata aktörer som upphandlas av Arbetsförmedlingen. 

– Våra deltagare står i dag betydligt längre från arbetsmarknaden, säger Peter Lindow.   

”Har den lokala kännedomen”

Därför arbetar hans enhet i betydligt högre grad med att samordna och få till stånd olika insatser både från kommunen, vården och arbetsförmedlingen.

Kommunalrådet Ronny Nilsson tycker att det är fel. I samverkan med andra kommuner har Perstorp sökt dispens för att få fortsätta arbetet med jobbförmedling själva, men fått nobben.  

– Det är frustrerande. Vi har ju den lokala kännedomen och kontakterna. Företagen som upphandlas kommer hit, och även om de gör sitt jobb så slåss de inte för Perstorp på samma sätt, säger han. 

– Det är skittråkigt att vi har högst arbetslöshet i Sverige och urdåligt att Arbetsförmedlingen inte ens finns på plats här. Den som vill besöka deras kontor måste åka tåg i fem mil till Helsingborg, fortsätter han. 

På andra sidan järnvägen, i det tidigare brukshotellet som också varit flyktingboende, visar rektor Sassa Gullberg runt i Komvux nya lokaler. 

Här går 130 elever och läser skolans grundämnen, svenska för invandrare, och vård och omsorg. Att få jobb är målet för de flesta. 

En kvinna i vit kofta sitter på ett bord och pratar med en man i blå tröja som står med handen på hakan i ett rum med vita väggar.
Sassa Gullberg är rektor på Komvux. Hon önskar att fler elever ska stanna i Perstorp när de får arbete.

Vård och omsorg som gäller

Även om industrin fortfarande är viktig i Perstorp och kommunen ständigt försöker få nya företag till industriparken, är det inom vård och omsorg som arbetschanserna är störst. 

Det vet Talel och Nisrin som är klasskamrater med Nesrin och som inte vill ha sina efternamn i tidningen. 

Talel, 34, kom till Sverige från Tunisien 2019. Där studerade han engelska på universitet. Här blev han arbetslös. Han funderade på att fortsätta sina studier, men valde vårdutbildningen. 

– Det finns möjlighet att få jobb efter den här utbildningen. Om jag väljer engelskan tar det längre tid.  Jag vill inte sitta och vänta, jag vill jobba, säger han. 

Man med skägg och glasögon som bär keps och grå huvtröja, sitter och gestikulerar med händerna medan han talar.
Talel, 34, har redan fått jobb, trots att han inte gått klart vårdutbildningen.

Precis som Nisrin,32, har han redan fått jobb trots att 1,5 år återstår av utbildningen. De är båda timanställda på Attendo där de gjort praktik. 

– Men jag vill plugga vidare. Jag vill bli sjuksköterska, säger Nisrin. 

Trots att de trivs i Perstorp är ingen av dem säkra på att de kommer att stanna här i framtiden. Kanske finns bättre möjligheter i en större stad?  

– Det är den lilla kommunens dilemma, säger Peter Lindow.  

Kommunen jobbar hårt för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete.  

Flyttar till större städer

Men de som får jobb flyttar ofta till större städer. Kvar blir tomma lägenheter som nya arbetslösa flyttar in i, och arbetet börjar om.

– Det känns som om man springer i ett ekorrhjul ibland. Men då får man fokusera på de enskilda individerna. När de lyckas, lyckas vi. 

Stor utomhusskulptur som liknar en vinägerflaska med en röd kork och vintageetikett, placerad mot en bakgrund av gröna träd och en gräsmatta.
Den klassiska Perstorps ättikan tillverkas numera av Kavli i Eslöv.

Den dystra statistiken över arbetslöshet och försörjningsstöd förblir oförändrad när någon som lämnat försörjningsstöd flyttar ut och en annan socialt utsatt flyttar in. 

Perstorp skulle behöva få fler med arbete att stanna kvar i kommunen och betala skatt.

– Nu blir det andra kommuner som får nyttan av vårt jobb, säger Sassa Gullberg. 

Även om arbetet med att göra människor självförsörjande i Perstorp sker i motvind, så går det framåt.  

Alla som gick ut vård och omsorgsutbildningen förra året fick jobb, säger Sassa Gullberg. 

Med de nya större lokalerna har vårdprogrammet fördubblats och hon planerar nu för fler yrkesutbildningar.  

– Utbildning är vägen ut i arbete. Att få se de här människorna växa som individer och se stoltheten och respekten de känner för sig själva när de lyckas bli självförsörjande, det är det bästa. 

Perstorps utmaningar: 

  • Skånes minsta kommun med 7 300 invånare. 26,1 procent av dem är utlandsfödda och många kom till Sverige under Syrienkrisen 2015. 
  • 49 procent av de vuxna saknar gymnasiekompetens. 
  • Medianinkomsten är lägst i Sverige, 26 058 kronor i månaden att jämföra med 30 958 kronor för hela landet. (2022) 
  • 20,7 procent, lever på sociala ersättningar som sjukpenning och a-kassa eller ekonomiskt bistånd, vilket är störst andel i Sverige. Rikssnittet ligger på 11,8 procent 2023.  
  • 8,9 procent har skulder hos Kronofogden, vilket placerar Perstorp på andra plats i listan över de mest skuldsatta kommunerna.   
  • Perstorp har lediga och relativt billiga lägenheter, vilket leder till att socialt utsatta flyttar in.