Oskar Åkerlund, 23, jobbar som snickarlärling i Södertälje, och eftersom han ännu inte får full lön blev fackavgiften en för stor kostnad. Därför lämnade han fackförbundet Byggnads nyligen. 

– Det var för dyrt. Priserna var inte riktigt anpassade efter min situation, säger han. 

Egentligen vill han vara med i facket. Enligt honom är det en ”backup”, ett slags säkerhet om saker går fel. Men under inflationsåren då allt blev dyrare prioriterade han a-kassan. I den skakiga bransch han jobbar i är det skönt att veta att han får en inkomst om han skulle bli uppsagd. 

– Det ger en större trygghet om man blir av med jobbet, säger han. 

Vanligare att skippa facket

Oskar Åkerlund är inte ensam om att ha gått ur facket. Enligt en ny rapport från Arena Idé, en tankesmedja som finansieras av fackförbund, har organisationsgraden bland de som jobbar i arbetaryrken sjunkit. En mindre del av dem är alltså med i facket. Andel fackanslutna har sjunkit med en procentenhet 2023 jämfört med 2022. Från 59 procent till 58 procent. År 2021 var den siffran 62 procent. 

Jämför man med hur det såg ut 2006 har det skett en stadig nedgång – då var siffran uppe på hela 77 procent. 

Enligt Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, beror nedgången på att alliansregeringen gjorde flera förändringar. Bland annat började a-kasseavgiften styras av hur hög arbetslösheten var i den bransch man jobbar i. Det fick många att lämna även facket.

Men att det minskat med en procentenhet just i år förklarar Anders Kjellberg med att fler av de som jobbar i arbetaryrken nu är utrikesfödda. Och de är inte lika ofta med i facket.

– Många kommer från länder utanför Europa där man inte har så stor kännedom om vad en fackförening är, om den svenska modellen och som även jobbar på arbetsplatser utan kollektivavtal. Det får effekter på organisationsgraden, säger Anders Kjellberg som varje år sammanställer siffror över organisationsgradens utveckling.

Facklig organisationsgrad 2006-2023

”Nå dem på deras språk”

En annan möjlig förklaring, enligt honom, är att många och särskilt utrikesfödda inte hade råd att betala medlemsavgiften under dyrtidsåren 2022 och 2023. Under 2023 steg inte priserna ute i butikerna lika mycket som året innan och ungefär samtidigt kom signaler om tuffare tider vilket kan ha bromsat medlemstappet. I lågkonjunktur går fler med i facket. 

Anders Kjellberg poängterar att många av de utrikesfödda personer som jobbar i arbetaryrken också är ensamarbetare. De städar utan kollegor, de levererar paket på cykel eller jobbar som personliga assistenter eller i hemtjänsten ute hos en brukare. 

– Då kan det vara svårt att få med dem. Men det viktiga är att facket ställer frågan och når dem på deras språk. 

Fler tjänstemän än arbetare

Andelen tjänstemän som är med i facket låg till skillnad från arbetarna still mellan 2022 och 2023 – på 73 procent.

– Det understryker ytterligare tjänstemannafackens styrka i Sverige. Klyftan mellan tjänstemännen och arbetarna har vuxit. Nästan tre av fyra av de som jobbar och som är med i facket är tjänstemän i dag. 

Enligt Anders Kjellberg finns det nu mer än dubbelt så många tjänstemän som arbetare i Sverige bland de anställda i åldern 16 till 64 år.

– De svenska tjänstemannafacken är unikt starka. Men de är svagare i att de har lägre andel förtroendevalda ute på arbetsplatserna och färre arbetsplatser med kollektivavtal.