Åldersgräns för att köra EPA och rätt att använda vitt snus är två frågor där synpunkter från EU väckt livlig debatt i år. Frågan är, som så ofta, vad EU ska ha rätt att bestämma över Sverige.

Det är också en ständigt aktuell fråga på arbetsmarknaden. Den svenska modellen bygger på att fack och arbetsgivare har starkt mandat att bestämma villkoren för dem som jobbar. Det har gång på gång kommit i konflikt med EU:s intresse av gemensamma regler.

Här är tre frågor som ställt frågan om maktfördelningen mellan EU och de svenska parterna på sin spets:

Minimilöner

24 miljoner europeiska löntagare kommer att få höjd lön. Det hävdades enligt EU-parlamentets beräkningar när ett direktiv om minimilöner röstades igenom med stor majoritet hösten 2022. Direktivet är tänkt att främja tillräckliga minimilönenivåer i medlemsländerna.

Men samtliga svenska parlamentariker röstade emot och även fack och arbetsgivare är skarpt kritiska till regelverket. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön utan parterna, fack och arbetsgivare, gör upp om lönenivåerna.

Direktivet innehåller undantag för länder med kollektivavtalsmodell, ingen lagstadgad mimimilön krävs alltså av Sverige. Ändå finns en stark oro för att direktivet på sikt ska tolkas på ett sätt som påverkar den svenska modellen och parternas makt över lönesättningen.

Danmark delar den svenska oron och har vänt sig till EU-domstolen med krav på att direktivet rivs upp. Sverige har ställt sig bakom det kravet. Samtidigt pågår implementering av reglerna, som ska vara införda senare i år, runt om i EU.

Arbetstider

Personliga assistenter och brandmän har det senaste året rasat mot ändrade arbetstidsregler.

Regeländringarna berodde inte på nya EU-regler, utan på att Sverige fick kritik för att under många år inte ha följt EU:s arbetstidsdirektiv. Kollektivavtal gav rätt till schemaläggning med mindre dygnsvila än vad direktivet föreskriver.

Därför har Kommunal och SKR fått förhandla om sina avtal för bland andra just personliga assistenter och brandmän. Dygnspass som varit uppskattade av många anställda har tagits bort, även om möjligheter till dispenser finns. 

De nya villkoren har fått mycket kritik från medlemmar som menar att dygnspassen har skapat ett lugn på deras arbetsplatser och underlättat deras livspussel.

Enligt en enkät som tidningen Kommunalarbetaren gjort går nu Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna till val med krav om att ändra arbetstidsdirektivet, så att det blir lättare att få jobba dygnspass igen.

Deras mandat i frågan är dock begränsat, då det är EU-kommissionen och inte parlamentet som lägger fram lagförslag. Övriga svenska partier vill ha kvar direktivet.

Utländska arbetares villkor

I början av sommaren 2004, för 20 år sedan, inledde Byggnads samtal med det lettiska bolaget Laval om att teckna kollektivavtal. Företaget gjorde jobb på ett skolbygge i Vaxholm utanför Stockholm, men saknade avtal. Samtalen körde fast och under hösten inledde Byggnads en blockad för att kräva avtal – en åtgärd som kom att omkullkasta det fackliga handlingsutrymmet på ett sätt de inte anade där och då.

Laval hade, sedan samtalen inleddes, tecknat ett lettiskt kollektivavtal som de hävdade skulle gälla.

År 2007 slog EG-domstolen (nuvarande EU-domstolen) fast att Byggnads gått för långt med sina krav på svenskt avtal. 

Domen ledde till att den svenska lagen ändrades. Den nya ”lex laval” innebar rejäla begränsningar av vilka villkor svenska fack kunde kräva av företag från andra europeiska länder med hjälp av stridsåtgärder. 

Sedan dess har klockan delvis vridits tillbaka. 2017 revs ”lex laval” upp och rätten att ta konflikt för svenska avtal stärktes, 2018 ändrades EU:s direktiv så att kollektivavtalsenlig lön kan krävas. Men Byggnads, som råkade sätta igång alltihop 2004, var fortfarande inte nöjda eftersom det ännu finns begränsningar jämfört med vad som kan krävas av svenska företag. 

Inför valet i år vill Vänsterpartiet ändra samma direktiv, utstationeringsdirektivet, så att den fria rörligheten för arbetskraft mellan EU-länder inte ska gälla för arbete under en pågående arbetsmarknadskonflikt, en ”lex Tesla” orsakad av hur Tesla använt rörligheten till att ta hit arbetare som ersatt dem som strejkar.