Om SD vunnit eller förlorat på efterspelet kring Kalla Faktas avslöjande om trollfabriken är ännu oklart.

De få opinionsundersökningar som hunnit genomföras visar olika utfall.

Men två effekter har de gemensamt.

Det ena är att övertygade SD-väljare inte verkar beröras nämnvärt. De interna hyllningarna och den interna sammanhållningen inom Sverigedemokraterna har alltså inte skadats.

Det andra är att Moderaternas partiledare Ulf Kristerssons krishantering inom det egna partiet varit katastrofal. Den mest tydliga reaktionen hos Moderaternas partiledare är att han inte har reagerat.

Effekten av hans vaga svar på trollfabrikerna syns även i Expressen/Varians undersökning om väljarnas förtroende för partiledarna.

Magdalena Andersson drar ifrån

Här är det inte det faktum att Magdalena Andersson återigen drar ifrån Ulf Kristersson i väljarnas förtroende som är det mest spektakulära.

Det intressanta är i stället att förtroendet för Jimmie Åkesson rasar som en sten bland just moderata väljare.

Många moderata väljarna vill alltså uppenbart sluta upp bakom det egna partiet, fjärma sig från SD:s metoder och se en betydligt skarpare reaktion från deras egen partiledare.

Detta kommenteras inte av Ulf Kristersson. Partiet skickar i stället fram partisekreteraren Karin Enström som numera får agera som en Moderaternas egen Bagdad Bob, ni minns den irakiska informationsministern som under Irakkriget kontinuerligt gav närmast skrattretande felaktiga kommentarer om Irakkrigets utveckling.

Och Karin Enström ser i Bagdad Bobs anda ingen kris alls. När folk märker den utsöka politik som Moderaterna bedriver så kommer partiets siffror återigen att lyfta, säger hon till Sveriges radio, vilket är ett ickesvar i en utsatt situation.

Tyst från Kristersson

Från Ulf Kristersson hörs ingenting. För någon vecka sedan lät han i stället några medarbetare läcka att han var ”rasande”.

”Jag har aldrig sett honom så arg”, berättar en moderat medarbetare med stark emfas för Expressen.

Exakt vad han var arg för är oklart men det hade någonting med SD:s trollfabriker att göra. Och kanske trodde Kristersson att det skulle räcka med att få ut i media att han var jättearg, så skulle han slippa hela debatten om SD:s antidemokratiska agerande.

Partisekreteraren Karin Enström gjorde även här ett försök att i Kristerssons jättearga tystnad möta media och gav även då en tillrättalagd skildring av att SD hade ångrade sig djupt och tagit till sig av all kritik och lovade bot och bättring.

Vilket alla vet är fel.

Tysk 30-talsmodell

Bland mediaexperter är meningarna delade om hur TV4:s avslöjande påverkar den politiska debatten och effekten för enskilda partier.

Nils Funcke, som för 15 år sedan var sekreterare i en parlamentarisk yttrandefrihetsutredning, håller fast vid den numera intetsägande linjen att allt ska få spridas, lögn och sanning, stort och smått och att allt annat är censur, medan mediaexperten Paul Ronge välgörande nog försöker problematisera användandet av lögn.

Enligt Ronge har hela den traditionella mediarådgivningen och debatten i dag satts ur spel i och med den medvetna lögnens intåg.

Att demokratiska partier backar undan som Tidöpartierna nu gör och som de borgerliga partierna gjorde i Tyskland på 1930-talet medför, menar Paul Ronge, att den mediadebatt som hittills har utgått från att demokratiska spelregler ska gälla måste omdefinieras.

SD:s krishantering

I stället lanserar Ronge en ny form av medial krishantering i fem steg, anpassade till det samhälle som SD vill skapa, det vill säga den medvetna lögnens samhälle:

1. Varje granskning ska ses som en samfälld attack från vänsteretablissemanget

2. Ljug när du blir ertappad. Även om det finns bildbevis och fakta borde vara obestridliga.  

3. Be aldrig om ursäkt och uttryck ingen ånger.

4. Håll huvudet högt oavsett hur lågt du har agerat

5. Gå alltid till motattack

Splittring i Moderaterna

Det är uppenbart att många aktiva moderater inte vet hur de ska förhålla sig till denna nya verklighet.

En del vill behålla den anständighet och respekt för demokratin som ett högerextremt parti som SD aldrig kan eller vill erbjuda.

Andra inom Moderaterna har själva börjat anamma Sverigedemokraternas språkbruk mot media och demokratin.

I ett sådant läge behövs en tydlig partiledare. Men Ulf Kristersson står tyst.

Det är tydligt att han inte är den rätta för att åter samla Moderaterna.

Enigheten inom SD är större än någonsin.

Splittringen inom Moderaterna accelererar.