Brandhärjade Oceana hade ett myller av underentreprenörer – facket ropar på hjälp

En företagare dömd för grov misshandel efter att ha kört på en tidigare anställd med lastbil. Företag som inte anmält anställda till utstationeringsregistret.

Företag med skatteskulder, anställda som inte varit införda i personalliggare och så vidare. När bygget av Oceana, äventyrsbadet på̊ Liseberg i Göteborg, fick oannonserat besök upptäcktes ett flertal lagbrott. 

Vid inspektionstillfället fanns 168 yrkesarbetare från 58 företag på plats.

25 personer var inte inloggade i personalliggaren, 22 saknade legitimation och två personer hade inget ID06-kort.

En dog i Oceanabranden

Ett knappt år efter inspektionen, i februari 2024, är katastrofen ett faktum. Det påkostade badhuset börjar brinna.

Ett tjugotal personer som arbetar på̊ bygget skadas lindrigt, men en man blir kvar inne i den brinnande byggnaden. Först fyra dagar senare finner räddningsmanskapet hans sönderbrända kropp. 

Brandorsaken är i dagsläget inte fastslagen och någon koppling till de lagbrott rapporten uppmärksammade kan inte göras. 

Men Oceana är inget undantag. 

Det är snarare regel på stora byggen runt om i landet att hundratals företag är inblandade, ofta i flera led. 

Kriminaliteten ökar

– Och vi ser hur kriminaliteten och ordningen på arbetsmarknaden påverkas av att man har så många underentreprenörsled, säger Tomas Emanuelsson, ombudsman på Byggnads Väst. 

På bygget i Sundbyberg, där en bygghiss störtade till marken och fem personer omkom, var 119 företag verksamma. I vissa fall handlade det om underentreprenörer som i sin tur anlitat underentreprenörer och så vidare, i fem led, enligt fackförbundet Byggnads. 

– Det är ju de längst ner som är mest utsatta. Olyckor kan hända i vilket fall, men det är lättare att samordna med en eller två entreprenörer än om det sker i tredje eller fjärde led, säger Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.

AV: Fler brister ju fler underentreprenörer

Den bilden delas av Arbetsmiljöverket. 

– Vi ser att ju fler underentreprenörer det är på ett bygge, desto fler brister hittar vi, säger Gitte Larsson, enhetschef på avdelningen för myndighetsgemensam kontroll på̊ Arbetsmiljöverket. 

Men det är inte bara fler brister ju längre ner i kedjan man kommer, det blir också betydligt svårare att hitta någon att ställa till svars om något går snett. 

– Är det många led blir det otydligare vem som har ansvaret. Då blir det svårt för oss att ställa krav till rätt juridisk part. Det tar mer tid att utreda vem som är ansvarig, säger Gitte Larsson. 

Fusk med löner och villkor

Facket brukar också hävda att problem med löner och andra villkor ökar ju längre ned man kommer i kedjorna. 

Arbetet har tidigare granskat byggfusket. Till exempel ett fall där en ukrainsk byggjobbare blivit lovad 150 kronor i timmen, men fått betydligt mindre.

När han krävde att få sina pengar blev han nerslagen av arbetsledaren. Det hände redan i första underentreprenörsledet. Huvudentreprenören hade anlitat ett företag utan kollektivavtal i strid med sitt eget avtal med Byggnads. 

Byggmarknadskommissionen, som bland annat bestod av fack och arbetsgivare, pekade ut en av de främsta anledningarna till den ökande kriminaliteten i byggbranschen: De stora byggföretagen har minskat antalet egna anställda och förlitar sig i högre grad på att använda underentreprenörer.

Kravet: Max två led av underentreprenörer

Byggnads har försökt få till skärpta regler kring underentreprenörer i flera avtalsrörelser utan att komma i mål.

Nu vill man att frågan ska regleras på EU-nivå och kräver max två led av underentreprenörer. 

Och man får eldunderstöd från Socialdemokraterna. Johan Danielsson, som backas upp av LO, är nummer två på Socialdemokraternas lista till EU-valet och går till val med samma krav. 

Arbetsgivarna: Bättre med många underentreprenörer

På arbetsgivarsidan har man en annan bild. Att hundratals underentreprenörer, ofta i flera led, är inblandade i stora byggprojekt är enligt dem ett tecken på specialisering.

Sverige har fördubblat antalet entreprenörer till över 110 000 under trettio år – samtidigt har olycksfallen, kvalitetsbristerna och dödsfallen minskat radikalt.

Det säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd på arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. 

– Att underminera de 5 procent av företagen som är kriminella, det ställer jag upp på alla dagar i veckan och två gånger på helgen. Men att lagstifta på det sättet är fel väg att gå.

Är det verkligen specialister du hittar i femte ledet av underentreprenörer?
– Det kan vara en huvudentreprenör som anlitar en rörentreprenör, som anlitar en rörisolerare, som anlitar en injusterare och så vidare. Men ibland använder man entreprenörsled för att dölja saker, och det är vi såklart lika mycket emot som alla andra.

Och frågan är om en sådan reglering skulle räcka.

”Bättre med krav att företagen ska ha egen personal”

– Det har väl en viss betydelse. Men då kan du ha 100 underentreprenörer på bredden i stället. Att du säljer gipsningen till en, köksinredningen till en annan och så vidare och så vidare. Och sen till elfirman som sedan delar upp det i tio olika delar, säger Johan Dahlberg, på Svensk Byggkontroll, en självständig enhet inom Byggnads. 

Enheten utför fördjupade granskningar för att komma åt fusk och kriminalitet i byggbranschen. 

Johan Dahlberg ser dessutom att det beror mer på hur seriösa beställaren och huvudentreprenören är än hur många led det handlar om. 

– Om man är en huvudentreprenör och en beställare som bara ska ha billigast pris räcker det med ett led för att det ska bli problem. 

Då tror Johan Dahlberg snarare mer på ett annat av Byggnads krav inför EU-valet: Att man främst ska bygga med egen personal. Han vill att beställaren ställer krav på att företagen ska ha 100 procent egen personal, både när det gäller huvudentreprenör och eventuella underentreprenörer.

– Förr, när bolagen hade egna anställda, fanns inte de här problemen. Det fanns inte på kartan att man inte skulle betala rätt lön, fuska med skatten eller inte betala in pensionen, säger Johan Dahlberg.

NCC: ”Läget har förbättrats”

Arbetet har sökt NCC, huvudentreprenören för Oceana, för en intervju om de brister som hittades på bygget. I stället har företaget återkommit med en skriftlig kommentar:

”Gällande Oceana och den kontroll som gjordes våren 2023 så framkom det att vi hade goda säkerhetsrutiner, men även att det fanns personal som inte hade loggat in via ID06. Vi tar avvikelser som dessa på stort allvar och har sedan dess vidtagit åtgärder i projektet både i egen organisation, men också riktade mot specifika underleverantörer med tyngdpunkt på anslag och information om regelverk. Stickprover som gjordes senare under sommaren visade då att läget förbättrats.”

Göteborg skärper kraven i byggupphandlingar

Sedan granskningen av Oceana-bygget och andra kontroller som skett av leverantörer har Göteborgs stad arbetat med att skärpa kraven i alla sina upphandlingar med koppling till byggbranschen. Just nu ligger ett förslag hos stadsledningskontoret för beslut.

Förslaget innebär bland annat att alla upphandlande förvaltningar och kommunala bolag ska ställa hårdare krav på huvudentreprenörerna när de tecknar avtal.

Ett av kraven i förslaget är att huvudentreprenören ska betala vite om en underentreprenör inte sköter sig.

– Vi vill trycka på att huvudentreprenörerna behöver ha koll på sina underleverantörer och att vi vill ha möjlighet att kontrollera att de har koll, säger Cecilia Strandberg, jurist och specialist på sund konkurrens på inköps- och upphandlingsförvaltningen i Göteborgs stad, som varit med och tagit fram förslaget.

Hon hoppas på ett beslut i början av sommaren och att de nya kraven sedan rullas ut i alla upphandlingar framöver.