Så påverkas Norrland av den gröna industriboomen
Tiotusentals nya jobb och löften om en grönare framtid. En historisk omställning till på fossilfri industri sker nu i norra Sverige av bolag som Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel. Samtidigt hopar sig frågetecknen. Hur gröna är egentligen projekten? Och var ska alla bo?
Vad är det man satsar på egentligen?
Primärt handlar det om produktion av grönt stål, det vill säga stål som tillverkats genom att använda fossilfria energikällor som till exempel vätgas. Det satsas också stort på produktion av så kallad järnsvamp vars restprodukt är vattenånga i stället för koldioxid.
Det byggs även bilbatterifabriker, anläggningar för grönt flygbränsle och gödsel samt en gigantisk vindkraftpark. Utöver det ska nya gruvor leverera mineraler till produktion av bilbatterier.
Vad är det man satsar på egentligen?
De största investeringarna görs i Norr- och Västerbotten. Men även i Västernorrland och Ångermanland. Kommuner som Gällivare, Luleå, Boden, Kiruna, Skellefteå, Timrå och Sollefteå påverkas mest.
Anledningen till att det sker i norra Sverige beror såklart på järnmalmen. Men lika viktigt är den stabila tillgången på billig el.
Hur mycket pengar investeras?
Buden har varit lite olika. Men någonstans mellan 1100 och 1400 miljarder ska pungas ut fram till 2040. För att pengarna ska ge full effekt kommer stora summor även att behövas till infrastruktur.
Enligt Trafikverket är Malmbanan, dubbelspåret mellan Boden och Luleå, Malmporten, förbifart E4 genom Skellefteå samt Norrbotniabanan särskilt prioriterade projekt.
Hur många jobb rör det sig om?
Det är också en siffra som varierar. I en rapport från Almega pratas det om 50 000 nya jobb, varav 20 000 i tjänstesektorn. Enligt en bedömning från regeringens samordnare Peter Larsson behöver befolkningen öka med 100 000 personer i Norr- och Västerbotten fram till 2035.
Var ska alla bo?
Det är 10 000-kronorsfrågan. Det har debatterats allt ifrån flyttbidrag till omfattande statliga garantier för kommunerna, något som redan i dag delvis är på plats. Men ändå har inte bostadsbyggandet tagit tillräcklig fart. Tidigare nämnda samordnare kallar läget för akut och vill att staten ska ge kredit- och hyresförlustgarantier.
Ett annat stort problem lär bli rekrytering till skola, vård och omsorg, inte minst i takt med att konkurrensen från den framväxande industrin ökar.
Hur påverkas miljön?
Mycket av kritiken rör ingreppen på miljön. Ett exempel är Talgas planerade grafitgruva i Vittangi som ställt begreppet grön omställning på sin spets. Skeptikerna menar att gruvan slår ut höga naturvärden och renskötsel till förmån för en tveksam miljövinst.
På senare tid har också Institutet för näringslivsforskning släppt två rapporter som ifrågasätter lönsamheten för grönt stål. Enligt dessa finns det stora osäkerheter kring betalningsviljan.
Gröna industriprojekt i norr
- Northvolts bilbatterifabrik i Skellefteå ska stå fullt utbyggd 2026. Antal anställda 4000.
- PTL ska bygga en fabrik utanför Timrå som ska bli underleverantör till Northvolt. Förväntas ge 1900 jobb. Byggstart 2026.
- Talga AB bygger en fabrik i Luleå för att tillverka batterimaterial av grafit. Samma bolag ska öppna grafitgruva i Vittangi norr om Kiruna.
- Hybrit är LKAB, SSAB och Vattenfalls satsning på grönt stål och järnsvamp. En demonstrationsanläggning är klar i Gällivare nästa år.
- H2 Green Steel anlägger ett stålverk i Boden. Det är färdig 2025 och ska ge omkring 1500 arbetstillfällen. Även H2 Green Steel satsar på järnsvamp.
- Projektet med vindkraftsparken i Markbygden utanför Piteå har pågått sedan 2008 och ska ha 800 vindkraftverk. Sista utbyggnaden beräknas vara klar 2028.
- Spanska Fertiberia bygger en konstgödselfabrik i Luleå. Den står klar 2027 och kommer ge cirka 500 jobb.
- Energijätten Uniper startar anläggning för grönt flygbränsle utanför Sollefteå. Den är färdig 2029 och ska ge omkring 100 arbetstillfällen.