De rika blir rikare – här i Bromma tjänar man mest i Sverige

Som på ett pärlband längs strandlinjen på lagom avstånd från Mälarens vatten, ligger spårvägen Nockebybanans stationer i Bromma i västra i Stockholm.  

Stora trävillor i uppvuxna trädgårdar. Några skogsdungar. Små butiker längs trädkantade gator. 

Längs Tolvan, som de boende i området kallar sin spårvagn, ligger några av Sveriges mest välbärgade stadsdelar.  

Av de tio områden i Sverige där invånarna har högst disponibel inkomst, alltså mest pengar kvar i plånboken efter skatt, ligger sex i Bromma, enligt SCB:s statistik över ekonomisk standard.  

Fyra av dem förbinds av Nockebybanan. De andra två ligger på promenadavstånd från spåren.  

– Det är fantastiskt att bo här. Vackert. Ligger bra, nära stan, nära naturen. Bra område för ungdomarna att växa upp i. Bra skolor, tryggt, säger Anna som promenerar med sina två hundar, Pompe och Ossie, vid slutstationen i Nockeby.  

”Det blir klickar, priviligerade klickar”

Liksom andra Arbetet talar med, vill hon inte uppge sitt fullständiga namn, eller vara med på bild. Att tala om ekonomi är känsligt.  

Anna jobbar som jurist, och säger att hon själv inte drabbats av den ekonomiska krisen. Och hon tror inte att grannarna heller påverkats särskilt mycket. 

– Har man råd att köpa hus här har man bra jobb. Folk som flyttar hit tjänar bra. Det blir klickar, priviligierade klickar, säger hon innan Pompe och Ossie drar henne vidare mot två hundkompisar som kommer upp från spårvagnens perrong. 

De som bor i Höglandet, tre hållplatser bort, har de högsta disponibla inkomsterna i hela Sverige. Medianinvånaren, alltså den som hamnar i mitten av inkomstfördelningen hade 682 900 kronor i disponibel inkomst 2022. Det betyder 56 900 kronor i månaden att röra sig med efter att ha betalat skatt, eventuella underhållsbidrag och studielån. 

Det är 4,6 gånger mer än i Gamlegården i Kristianstad där den ekonomiska standarden är lägst i landet. Den typiska Gamlegårdsbon fick nöja sig med 148 900 år 2022, eller 12 400 kronor i månaden.  

Från 2019 till 2022 ökade den disponibla medianinkomsten i Höglandet med sammanlagt 48 400 kronor, vilket motsvarar 8 procent, medan den minskade med 100 kronor i Gamlegården.  

– Jag kan tänka mig att man i Bromma har haft mycket av den typ av inkomster som har ökat mycket de senaste åren, säger Anders Björklund, nationalekonom och professor emeritus vid Stockholms universitet.  

Han nämner främst utdelningar från fåmansbolag som exempel. Personer som driver företag tar allt oftare ut vinster i stället för lön. Då beskattas inkomsterna lägre och att de får mer kvar i plånboken. 

Nationalekonom: ”De som ligger i toppen har dragit ifrån”

En annan trend de senaste tio åren har varit att kapitalinkomsterna har ökat mer än inkomsterna från arbete, vilket gynnat de mest välbärgade.  

– De som ligger i toppen har dragit ifrån. Deras inkomster har ökat mest, men faktum är att även de som ligger allra längst ner i botten har haft en bättre utveckling av inkomsterna än medianen, om man ser till de senaste tio åren och inte bara från 2019, säger Anders Björklund.  

Om man ändå fokuserar på åren från 2019, före pandemin och krisen, till 2022 som är det senaste året i inkomststatistiken, har de disponibla medianinkomsterna ökat med som lägst 5 procent i de tio områden i Sverige som har högst ekonomisk standard.  

I de tio områdena med lägst ekonomisk standard stod medianinkomsterna i genomsnitt still, och i två av dem minskade den. 

En förklaring till att inkomsterna stått still i ekonomiskt utsatta områdena kan vara att fler blev arbetslösa där när tillfälliga jobb framför allt i servicesektorn försvann under pandemin.  

Det kan också vara så att de som får bättre ekonomi flyttar ifrån de utsatta områdena och att de nya som flyttar in har låga inkomster.  

– Det finns inga enkla förklaringar när man talar om inkomstskillnader. Statistiken har sina brister, men det är ändå viktigt att tala om det. Svenska folket bryr sig om fördelningsfrågor, säger Anders Björklund.   

”Inte bra att segregationen ökar”

Nere vid vattnet i Bromma där ettan på inkomstlistan, Höglandet, möter femman Ålsten, råder lugnet denna fredag i april.   

På en bänk i vårsolen vid Ålstens Marina sitter Birgitta Wiehager och dricker kaffe.   

Hon och hennes make, som fixar med båten, har bott i Ålsten i 40 år och sett området förändras.  

När de flyttade in bodde många äldre i området men nu flyttar det bara in folk som har det gott ställt, säger hon.  

– Det är ju löjliga priser på husen nu, man kan inte förstå det! Och om det byggs nytt är det bostadsrätter med sådana priser att vi inte skulle ha råd även om vi sålde huset.   

Trots att hon är pensionär med låg pension efter ett yrkesliv som laboratorieassistent, tycker inte heller hon att krisen märkts i plånboken. Tack vare maken, klarar hon sig bra.  

Hon blir inte förvånad över att inkomsterna i Bromma fortsatt att öka. Men att de stått still i områdena med lägst ekonomisk standard, gör henne ledsen. 

– Det är upprörande! Det är klart, alla inte kan bo så här, säger hon och sveper med armen över vattnet mot Höglandets villor. 

– Men att segregationen ökar är inte bra alls. 

13 miljoner för Per Albins folkhemsradhus

Kanske kan utvecklingen vända om fler får en bra utbildning som leder till att de får jobb? Med minskad arbetslöshet skulle klyftorna minska, resonerar hon men ångrar sig sedan.  

– Många som har jobb, till exempel i hemsjukvården, jobbar ju skiten ur sig, rent ut sagt. Men de klarar sig knappt ändå. Särskilt inte om de har barn och är ensamstående.  

– Jag har väninnor som också har det ganska tufft. Om man lever ensam är det svårt att klara sig på pensionen efter ett yrkesliv som labass.  

Från Mälarens glittrande vatten leder Ålstensgatan tillbaka till spårvagnen. Gatan kantas av de så kallade Per Albin-husen. Radhus i två våningar där den socialdemokratiske statsministern flyttade in när de var nybyggda på 1930-talet.  

Det var här han bodde medan han talade sig varm för minskade klyftor och för att bygga det jämlika svenska folkhemmet.  ”Det måste en gång bli så, att klassamhällets Sverige avlöses av folkhemmet Sverige” som han sade i ett tal till riksdagen.  

I år har de bostäder som sålts i hans radhuslängor kostat runt 13 miljoner. De är 85 kvadratmeter stora.   

Lite högre upp på Ålstensgatan ringlar kön lång utanför den italienska glassbaren som tillverkar sin egen gelato.  

I fiskbutiken mittemot säljs räkor, rökt lax, såser och röror på löpande band. 

– Har ni ingen lyx-skagen?  

– Nej, den är slut.  

Tjänar du mer än dina grannar?

Sök efter din kommun i listan och klicka på den stadsdel du vill veta mer om. Uppgifterna gäller medianvärde för disponibel inkomst, alltså summan av alla skattepliktiga inkomster minus skatt och andra negativa transfereringar. Källa: SCB, Karta: Karl Martinsson.