Kortare arbetstid – det här behöver du veta
Arbetstidsförkortning? ATF? Kortare arbetstid? Arbetet reder ut begreppen i en het fråga.
Arbetstidsförkortning – lagstiftning
Senast arbetstidsförkortning genomfördes via lagstiftning var 1973. Då infördes femdagars arbetsvecka och den ordinarie arbetstiden blev 40 timmar per vecka. Innan dess låg veckoarbetstiden på 48 timmar och då jobbade man även på lördagar.
Den senaste tiden debatteras det allt mer om huruvida det är dags att lagstifta på nytt om arbetstidsförkortning. LO har uppgett att man vill undersöka hur arbetstidsförkortning kan nås både genom kollektivavtal och genom en förändring av arbetstidslagen. Fackförbund förhåller sig olika i frågan.
Arbetstid – lagen
Det är arbetstidslagen som reglerar ordinarie arbetstid, övertid och viloperioder så som rast, paus, dygns- och veckovila.
Förutom att ordinarie arbetstid ligger på 40 timmar ska enligt lagen alla anställda bland annat ha minst elva timmars sammanhängande ledighet varje dygn och minst 36 timmar sammanhängande veckovila utan beredskapstid varje vecka.
Arbetstid – kollektivavtal
Arbetsgivare och fackförbund kan komma överens om andra arbetstidsregler än de som gäller enligt arbetstidslagen – med förutsättningen att de inte är sämre än lagens regler. Detta regleras i kollektivavtal, som är en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den facklig organisationen.
Om parterna inte kommer överens om arbetstidsregler i kollektivavtalet, eller om det saknas kollektivavtal kan Arbetsmiljöverket i vissa fall besluta om att det ändå går att göra undantag från lagens regler. Då krävs att företaget ansöker om så kallad dispens hos myndigheten.
Arbetstidsförkortning – kollektivavtal
Det är vanligt att fackförbund och arbetsgivare har förhandlat fram olika typer av arbetstidsförkortning. Då regleras det i kollektivavtalen.
Det innebär att det är olika regler för arbetstid som gäller beroende på vilken bransch du verkar i – kolla upp vilket kollektivavtal det är som gäller för dig för att få reda på mer.
Exempel på arbetstidsförkortning/kortare arbetstid i kollektivavtal
Det finns många exempel på kollektivavtal där man infört kortare arbetstider än vad arbetstidslagen åberopar.
Ett vanligt veckoarbetstidsmått för Kommunalmedlemmar som jobbar natt är 34,33 timmar.
Kortare arbetstid är också vanligt förekommande vid skiftarbete. Ett exempel är gemensamma Metallavtalet där arbetstidens längd skiljer sig åt när man jobbar skift – till exempel jobbar de som har kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar per vecka.
Ett annat exempel är Visions avtal med Arbetsgivaralliansen. De har kommit överens om att korta den ordinarie arbetstiden till 37 timmar per vecka om arbetstiden är förlagd såväl vardag som söndag och helgdag, under en beräkningsperiod på högst sex månader.
Vad är ATF en förkortning för?
Arbetstidsförkortning kan också innebära ett komplement till arbetstagares rätt till semester som ger arbetstagare ett antal timmar extra fritid per år. Det förkortas ofta till ATF. Arbetstidsförkortningen samlas ofta i en arbetstidsbank eller i ett arbetstidskonto. Detta regleras i kollektivavtal på olika sätt.
Har man rätt till ATF?
Det beror på vilket kollektivavtal du har. Huruvida man ska tjäna in sin ATF eller ha rätt till ATF utan att behöva tjäna in det är olika beroende på vilket kollektivavtal det är som gäller.
När arbetstagaren tjänar in sin arbetstidsförkortning sker det under intjänandeåret. Intjänandeåret kan gälla mellan 1 januari – 31 december, men perioden 1 april – 31 mars året därpå är också vanligt förkommande variant.
Vad är ATF-timmar?
När man tjänar in arbetstidsförkortningen får man alltså ta ut ett visst antal timmar arbetstidsförkortning, ATF, året därpå. Det är vanligt att det arbetstidsförkortningen ligger på 30-40 timmar, men är alltså olika beroende på vilket kollektivavtal det är som gäller.
Hur får man ta ut ATF?
Förutom att ta ut arbetstidsförkortningen i timmar, kan man enligt vissa kollektivavtal också välja att konvertera timmarna till extra pensionsavsättning eller kontant utbetalning.
Reglerna ser också olika ut i kollektivavtalen för vad som gäller när man är föräldraledig, vabbar eller är sjukskriven.