Slussen – en bro av guld och kriminella firmor
Kriminella beställer dynamit som de beställer hämtpizza, skriver Arbetets ledarskribent.
Stockholm stads stolta projekt Slussenbygget rasar i anseende efter en granskning i SR P4 Stockholm i veckan.
Trots att majoriteten av de dryga 200 företag och 500 företagsägare och styrelsemedlemmar som granskats går igenom utan anmärkning har ett tiotal av företagen, 5 procent, haft någon form av kriminell anstrykning.
Det är en orimligt hög siffra. Speciellt mot bakgrund av att P4 Stockholm endast granskat öppna källor och register. Avstegen borde alltså ha upptäckts i beställaren Stockholms stad egna kontroller.
Än märkligare blir missen när vi ser typen och vidden av brottsligheten.
Djupt kriminella strukturer
Här finns bokföringsbrott, misstänkt penningtvätt, svarta löner, bluffakturor och det som sticker ut mest: ett företag som har läckt över hundra kilo dynamit till kriminella.
Det här aktualiserar i hög grad den enade kamp mot fusk och utnyttjande av arbetskraft som fackförbundet Byggnads och Byggföretagen under en lång rad av år försökt få en enad kamp runt, bitvis under stor oenighet, under senare år mer samlat.
När jag själv inför förra årets Almedalen skrev om frågan träffade jag personer som jämförde möjligheterna att få tag på dynamit från byggen som lika simpelt som att ringa efter en pizzaleverans från Foodora.
Bestäm leveransadress så kommer frakten.
Det enda som verkade fattas var en egen beställningssida på nätet.
Hur är det möjligt?
Hur kan det ske trots kontroller? Vi ser djupa kriminella strukturer som verkar leva i ett eget universum.
Arbetaren den första som luras
Naturligtvis finns en stor del av svaret i de otillräckliga lagrum runt företagens engagemang i stora projekt och den undermåliga kontrollen av de underleverantörer som engageras.
Det är nu gott och väl ett decennium sedan huvudentreprenörsansvaret skulle bli tydligare och de ständiga problemen med underleverantörer skulle bemästras.
2019 fördes också en stor del av ansvaret för löneutbetalningar över från underleverantörer som inte kan betala ut löner till att bli huvudentreprenörens ansvar.
För vi får inte glömma att den enskilda arbetaren oftast är den som först blir lurad på pengar och anställning.
Men lagändringarna har definitivt inte varit nog effektiva.
Slussenbygget har nyligen gått med i projektet Rättvis Byggande där byggherrar får hjälp med att kartlägga och godkänna eller rata underleverantörer.
Det är bra. Men mer behövs.
Högern bromsade arbetet
Delegationen mot arbetslivskriminalitet som skapades av den tidigare S-regeringen med LO:s tidigare chefekonom Ola Pettersson som ordförande presenterade för två år sedan 45 punkter för att komma till rätta med kriminaliteten.
Arbetet avstannade tydligt under det första året med en högerregering men intresset verkar åter ha ökat med de tilläggsdirektiv som delegationen fick i början av 2024 som bland annat ska klargöra samarbeten mellan olika myndigheter.
Det räcker dock inte alls.
Även om vi naturligtvis inte kan avfärda nyttan av att myndigheter samarbetar mot kriminalitet är det ändå de grundläggande regelverken som ännu är för svaga.
Först när lagar och regler sätter hårdare press på att löner och villkor är rimliga genom hela kedjan kan brottsligheten stävjas.
Det arbetet påbörjades för mer än ett decennium sedan.
Det är ännu inte genomfört.