Att de stora skolkoncernernas vinstuttag under lång tid har varit ett stort hot mot Sverige som kunskapsnation bekräftades nyligen i Universitetskanslersämbetets och Skolverkets gemensamma rapport Till högskolan från gymnasieskolan – Studenternas prestationer det första studieåret. 

Här kan vi läsa om att elever som gått i vinstsyftande skolor, drivna som aktiebolagsskolor, klarar sitt första år på universitet och högskolor allra sämst.

Bland vinstsyftande skolor finns Engelska skolan som har satt i system att lämna oriktiga uppgifter med syftet att mjölka staten på våra skattepengar.

Bland vinstsyftande skolor finns också Academedia som nyligen kastade ut en ny köpare för att han ville satsa på kunskap och inte bara fokusera på vinstmaximering.

Förvandlas till vinstmaskiner

Trots felaktiga glädjebetyg som friskolor som struntar i kunskap sätter för att kunna öka vinsterna ännu mer klarar sig alltså eleverna sämre när de börjar på högskolan.

Klart bättre under första året klarar sig barn från idéburna skolor.

Här finns antroposofiska waldorfskolor, montessoriskolor och Stadsmissionens skolor, alltså sådana idéburna skolor som allmänt häcklas av högern och Liberalerna som driver på för att vinstdrivande aktiebolag ska kunna ta över även dessa skolor och förvandla dem till vinstmaskiner för ägarna.

Allra bäst klarar sig dock barn som gått i vanliga kommunala skolor.

Det är dessa skolor som en gång i tiden stod för den svenska välfärdens satsningar på att utvecklas som kunskapsnation.

Men nu kanske denna extrema dysfunktionalitet i form av politikerstödda vinstskolor ser sig slagen av ett ännu större hot mot Sverige som kunskapsnation.

Eleverna får inte det stöd som behövs

Det är de extrema neddragningar av skolan som regeringen Kristersson har aviserat och som nu har börjat genomföra.

Sveriges Lärares rapport ”Skolan går inte i repris”, som presenterades igår tisdag, visar att i de lägre årskurserna får hela 60 procent av eleverna nu inte längre det stöd de behöver för att kunna följa med i undervisningen till följd av neddragningarna.

I högstadiet får nära häften inte det extra stöd de behöver.

Enligt Sveriges Lärare behövs nu omedelbara insatser för att klara av de extra stöden men också en ordentlig översyn av regler för undervisningstid, bemanning och klasstorlek. (just de faktorer som de vinstdrivande aktiebolagen är specialister på att snåla in på för att i stället öka sina egna vinster).

Efter alla nedskärningar bedömer Sveriges Lärare att det behövs 22 miljarder kronor i satsningar på skolan för att åter få tillbaka skolan till där den en gång var.

För att klara den absolut mest kritiska i verksamheten för den nära framtiden uppmanar Sveriges Lärare regeringen att skjuta till fyra miljarder kronor till skolan redan i vårändringsbudgeten som presenteras om några veckor.

Regeringens världfärdsslakt

Samtidigt som högerregeringens extrema nedskärningar inom vården som drivs av landets regioner nu äntligen har blivit ett allmänt debattämne efter alla nedskärningar i vården riskerar alltså skolan, som är ett kommunalt ansvar, nu att förblöda.

Högerregeringens aviserade välfärdsslakt inbegriper ytterligare neddragningar i 68 procent av landets kommuner under 2024, enligt en enkät som SVT presenterade strax före jul.

Hur ser det då ut om vi går ännu längre ned i åldrarna? Hur mår den för välfärden och för den svenska produktionen och tillväxten så nödvändiga förskolan?

Enligt en splitterny undersökning från fackförbundet Kommunal larmar nära hälften av arbetsplatsombuden om de nedskärningar som nu görs eller planeras.

Förutom att 86 procent är oroliga för att detta ska försämra arbetsmiljön fruktar 93 procent att nedskärningarna kommer att slå mot barn i behov av särskilt stöd. 91 procent är oroliga för hur det kommer att påverka barnens hälsa och 86 procent är oroliga för att nedskärningarna kommer att påverka möjligheterna att leva upp till läroplanen.

Betänk detta.

Är kunskap ingenting värt?

Förskoleslakten rycker undan möjligheterna för Sveriges förskollärare att följa läroplanen. Är kunskap ingenting värt för vår konservativa regering?

Det högre målet för Moderaterna och deras stödpartier, det mål som alltmer framstår som ett närmast sakralt mål, är i stället att stampa skatteinbetalningarna för sig själva och sina närmaste i botten.

Låg skatt för dem som tjänar bra är ett mål som är överordnat allt, även svensk kunskap och svensk tillväxt.

Vi har sett vart det leder när det gäller vård och omsorg. Nu ser vi också vad det långsiktigt kommer att innebära för de elever som går i skolan. Vi kan bara ana vad det kommer att innebära för Sverige som kunskapsnation.