Personer med funktionsnedsättning har en avsevärt lägre sysselsättningsgrad jämfört med den övriga befolkningen.

Ett mer flexibelt socialförsäkringssystem skulle kunna bidra till att fler människor kan arbeta på toppen av sin förmåga.

För tjugo-trettio år sedan var personer med reumatisk sjukdom ofta hårt ansatta av sin sjukdom och kunde ha svårt att arbeta. I dag kan många jobba hel- eller deltid, tack vare bra mediciner och rehabilitering.

Men alla blir inte hjälpta av de biologiska läkemedlen och reumatisk sjukdom kan ofta gå i skov.

Då kan smärtor och värk innebära att man kanske inte kan ta sig till sin arbetsplats eller att man behöver fler pauser under arbetsdagen.

För vissa kan det räcka med att då jobba på distans, om den möjligheten finns. Andra kan behöva sjukskrivas på hel- eller deltid. 

Onödigt stelbent regelverk

I dag kan en anställd person få sjukpenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent.

Men Reumatikerförbundet hävdar att alla människor måste ha möjlighet att arbeta till hundra procent av sin förmåga – och kunna försörja sig på det.

Om ens förmåga är 90 procent av en heltid är det slöseri med arbetskraft och resurser att personen ska ha sjukpenning på 25 procent.

Vi har därför länge efterlyst fler ersättningsnivåer i sjukförsäkringssystemet, så att man exempelvis kan arbeta 60 procent och få sjukpenning på 40 procent.

Att inte kunna jobba på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan upplevas som mycket tungt – utöver sjukdomsbesvär och ett betydande inkomstbortfall, kan individen också förlora känslan av att höra till.

Arbete inte bara en ekonomisk fråga

För de flesta människor är ju arbetet inte bara en ekonomisk fråga, det ger också en känsla av meningsfullhet och sammanhang. 

Men tyvärr är det ofta svårt att pussla ihop sjukersättning med arbetstimmar för den som har en funktionsnedsättning eller är kroniskt sjuk. Det bidrar till att många står utanför arbetsmarknaden – i onödan.

I april 2023 redovisade statistiska centralbyrån, SCB, resultatet från en undersökning som gjorts på uppdrag av regeringen. Den visade bland annat att andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning var 52 procent 2022, jämfört med 81 procent för övriga befolkningen.

Siffrorna visar tydligt att personer med funktionsnedsättning har en mycket sämre position på arbetsmarknaden än övriga i befolkningen – och så har det varit länge.

Vissa människor kan aldrig någonsin arbeta hundra procent, på grund av kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. De behöver sjukersättning på hel- eller deltid. För en del av dessa personer är engagemang i en ideell förening ett ljus i vardagen.

Regler hindrar ideellt engagemang

Föreningslivet kan ge en känsla av meningsfullhet, gemenskap och kan dessutom fungera som arbetsträning.

Ofta gör föreningarna också en betydande samhällsnytta. Dock är reglerna för sjukersättning så restriktiva och krångliga att sätta sig in i.

Många av Reumatikerförbundets medlemmar inte vågar arbeta ideellt eller ta ett arvoderat styrelseuppdrag i rädsla för att förlora sin sjukersättning. Detta är orimligt. 

Människor måste kunna ta till sig information från Försäkringskassan och förstå vad reglerna innebär för just dem. 

Ett ideellt engagemang kan för vissa vara vägen ut ur sjukskrivning och in i arbetslivet, då man i det ideella arbetet kan testa sin förmåga och vila när det behövs.

För andra människor kan ett ideellt engagemang främja den psykiska hälsan och välmåendet, även om det inte leder in i yrkeslivet. 

Fokus på välmående

Reumatikerförbundet vill därför att socialförsäkringssystemet blir mer flexibelt med fler nivåer för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning än de som finns i dag.

Vidare behöver reglerna bli mer lättbegripliga och förutsägbara när det gäller hur mycket ideellt arbete som individen kan åta sig utan att förlora sin ersättning. 

Slutligen vill vi att alla ska få möjlighet att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga.

Det skulle underlätta väsentligt för personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning att arbeta, engagera sig – och, inte minst – att må bra.

  • Lotta Håkansson
    förbundsordförande, Reumatikerförbundet