Mellan andra och tredje advent så befann sig svensk arbetsmarknad i kompakt mörker. Åtta personer kommer aldrig hem från jobbet igen.

Dagarna passerade utan att fyra av dem ens kunde identifieras. Inte ens när deras död blivit en riksnyhet gick det alltså att snabbt vaska fram vilka som saknades.

Det rör sig om fyra av alla landets arbetare som osynligt passerar personalliggare och balansräkningar, innan de själva får betala priset.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson beklagade det inträffade och uttalade därefter att han är ”förvånad att det finns något som gör att en arbetsplats inte är säker trots rådande lagstiftning, som håller hög kvalitet”.

Saknas kontroll – inte lagstiftning

Han spekulerar i att det ”måste vara något fel” i genomförandet av det förebyggande eller så har man ”frångått föreskrifter, förordningar och lagar”.

Kanske är det lika förbryllande för Johan Pehrson att det finns polis och åklagare TROTS att lagen tydligt förbjuder både narkotikaförsäljning och ålfiske. Han måste i så fall undra vad alla Tidö-regeringens satsningar går till. 

Att arbetskriminaliteten i Sverige är ett stort och allvarligt samhällsproblem, med konsekvenser i form av bland annat människoexploatering och arbetsplatsolyckor, är alltså långt bortom Johan Pehrsons pappa-skämtande horisont.

Detta trots att Delegationen för arbetslivskriminalitet som kartlägger just detta, ligger under hans eget departement. 

Vi har branscher som präglas av milslånga underentreprenörskedjor och systematiskt utnyttjande av utländsk arbetskraft.

När hissen bokstavligen rasat kunde inte huvudentreprenören Andersson Company direkt identifiera sin egen underentreprenör.

Underentreprenörer utan kollektivavtal

På Northvolt, där två personer miste livet, har det i åratal larmats om bristande arbetsmiljö. Problem som där bland annat härletts till en omfattande användning av underentreprenörer utan kollektivavtal.

Byggnads Stockholm-Gotlands ordförande Tomas Kullberg konstaterade i Aktuellt den 12 december att bristande arbetsmiljö används som ett konkurrensmedel för prisdumpning och ökad vinst.

Över en person i veckan har dött på jobbet 2023. Detta trots att en rapport från Arbetsmiljöverket 2019 visade att samtliga granskade olyckor sannolikt hade kunnat undvikas med ett fungerande arbetsmiljöarbete. Jag vill inte ens tänka på hur många som allvarligt skadas.

Johan Pehrson och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg såg allvarliga ut på presskonferensen den 15 december 2023. Med djupa bekymmersrynkor meddelade de att Arbetsmiljöverket nu ska genomföra fler oanmälda inspektioner.”

En god idé, men jag kan ändå inte ta deras allvar på allvar. För det nya uppdraget ska inga ytterligare medel ska skjutas till. Som vanligt får vi i stället förlita oss på en redan underfinansierad myndighets omprioriteringar. Lägg till att regeringen sedan tidigare arbetar för att försvaga skyddsombudens roll.

Någon kriskommission verkar inte heller vara i sikte. 

Gör Pehrson arbetslös

Den förvånade Johan Pehrson är samma herre som tidigare förklarat den strukturellt höga arbetslösheten med att det är för ”fett” att vara arbetslös.

Detta trots att Sverige hade en generös arbetslöshetsförsäkring under 1970 och 80-talens låga arbetslöshet och trots att det finns ett annat intressant samband.

Sedan omläggningen av finanspolitiken på 1990-talet har arbetslösheten fastnat på en strukturellt hög nivå. Ut kastades mål om full sysselsättning och ökad tillväxt, in kördes budgettekniska principer om sparande. Det verkar alltså vara politiken, och inte de arbetslösa, som det är fel på.

Det är Johan Pehrson själv som kan vidta åtgärder för att bota vår sjuka arbetsmarknad. Nu när det är något han inte fattar, eller inte vill fatta, så tycker jag att det vore ”fett” om han blev arbetslös.

Så vi kan få någon som agerar för ett fullt finansierat och välfungerande arbetsmiljöarbete, skärpta krav på huvudentreprenörer och full sysselsättning.

Krävs full sysselsättning

Ni kanske undrar hur arbetslösheten kom in i det hela. Förutom att dess nackdelar för samhällsekonomin och individen, så bidrar den till en trasig arbetsmarknad. Desto högre arbetslöshet, desto svårare att ställa krav. 

Med en ny bra arbetsmarknadspolitik ska den då före detta arbetsmarknadsministern inte behöva vara arbetslös länge.

Efter en fungerande omställning har han snart ett nytt arbete med en lika god arbetsmiljö som vi alla förtjänar. I bästa fall med något han verkligen tycker om. Kanske som varmkorvsförsäljare? Det vet jag att han gillar!

I måndags höll Sveriges byggarbetsplatser en tyst minut för att hedra dödsoffren.

Låt sorgen förvandlas till ilska och låt ilskan ringa i våra politikers öron tills förändring sker. Inget annat än nolltolerans är tillräckligt. Ingen ska behöva dö på jobbet.

  • Eira Arb Zackrisson
    vice ordförande, Reformisterna