Teodorescu och Suhonen blev ett avsnitt fyllt med desinformation
Silas Aliki om Daniel Suhonen och Alice Teodorescus program i SVT.
KOMMENTAR. Sex år har gått sedan poddaren Navid Modiri introducerade samtalsaktivismen i Sverige med sin podd Hur kan vi?
En del av oss trodde kanske att idén att försöka få människor med diametralt olika ideologiska ståndpunkter att nå konsensus dog när det visade sig att dramatikern Stina Oscarsson, som också ägnat sig åt samtalsaktivism, taktikröstat på Sverigedemokraterna inför valet 2022.
Än är dock inte marknaden död, har det visat sig.
Denna gång är det den borgerliga debattören och juristen Alice Teodorescu som tillsammans med socialdemokraten och journalisten Daniel Suhonen vill ”ändra debattklimatet”, i sitt program Teodorescu & Suhonen.
Med Rolling Stones Angry rullande i bakgrunden får vi inledningsvis veta att vi måste prata med och lyssna på varandra, och att det är okej om det är lite bråkigt.
Suhonen vänder sig till Teodorescu och frågar: Finns det någon gräns för Israels självförsvar?
Här sätts tonen för ett avsnitt fyllt med desinformation. Den gemensamma utgångspunkten är att Israel har rätt att agera militärt mot Gaza i självförsvar.
Två experter bjuds in
I programmet har två experter bjudits in. Den jurist som ska hjälpa tittarna att förstå den folkrättsliga snårskogen är Jakob Heidbrink. Han är docent i civilrätt, vid Göteborgs Universitet.
Av universitetets hemsida framgår att han i huvudsak ägnar sig åt järnvägsrätt och avtalsfrågor. Kanske räknar produktionen med att ingen ska ifrågasätta om en person som forskar på regleringen av järnvägar verkligen är bäst lämpad att uttala sig om komplicerade frågor om krigets lagar.
Han darrar dock en del på rösten när han ska försöka förklara proportionalitetsprincipen, den folkrättsliga regel som anger att anfall som kan beräknas leda till civila förluster som är överdrivna i förhållande till den militära fördel som kan uppnås är förbjudna.
Heidbrink och Teodorescu, som båda arbetat för Timbro, är rörande överens om att Israels krigshandlingar är proportionerliga.
Ingen annan i studion tycks kapabel att invända att stora delar av världens folkrättsliga expertis inte delar den uppfattningen.
Nämner inte ockupationen alls
Under programmets 30 minuter nämns inte ockupationen en enda gång. När Suhonen en bit in i programmet lite tveksamt lyfter att alla inte håller med om att Israel har folkrättsligt stöd för sin ståndpunkt kring rätten till självförsvar, ignoreras han. Han lyfter inte frågan igen.
En stor del av världens jurister är överens om att den folkrättsliga regeln om att stater har rätt att försvara sig mot väpnade angrepp inte är tillämplig på Israels agerande efter Hamas terrorattack den 7 oktober.
Staters rätt till självförsvar innebär en rätt att försvara sig mot väpnade angrepp från en annan stat, på det sätt Ukraina gör för att skydda sig mot Rysslands invasion. Situationen i Palestina och Israel är dock en annan. Israel ockuperar såväl Gaza som Västbanken.
Vissa har argumenterat för att delar av det tillbakadragande av soldater på marken som Israel gjorde från Gaza 2005 skulle innebära att ockupationen avslutades.
Det faktum att Israel kontrollerar in- och utgångar från Gaza, hela luftrummet och samtliga vattenvägar, samt kan strypa såväl el som vatten, innebär dock enligt majoriteten av världens folkrättsligt kunniga att situationen alltjämt är att betrakta som en pågående ockupation.
Inte rätt till självförsvar
Stater har inte rätt till självförsvar gentemot väpnade attacker inifrån ockuperade territorier. (De ockuperade folken har dock rätt att angripa militära mål som tillhör ockupationsmakten).
Israel erkänner inte heller Palestina, och blir alltså inte angripna av någon stat ens i sina egna ögon. Hamas är vidare inte en statlig reguljär armé, utan en icke-statlig aktör. Mot sådana gäller självförsvarsrätten endast i undantagsfall.
Redan fem minuter in i programmet jämför Alice Teodorescu Hamas med Hitler, och frågar sig om de allierade skulle avstått från att bomba Nazityskland på grund av risken för civila förluster.
Ibland sägs att den som först nämner Hitler i en diskussion har förlorat. I det här fallet tycks den tesen stämma.
Silas Aliki är advokat med en kandidatexamen i krigsvetenskap från Försvarshögskolan.