En oönskad abort och ett självmordsförsök. Industriarbetaren Frida Petersson och köksmästaren Alexander Eriksson fastnade båda i ett spelmissbruk.

Miljoner har gått upp i rök och båda har dragit på sig stora skulder. För Arbetet berättar de om beroendet som höll på att kosta dem allt. Och som de nu har tagit sig ur.  

Över 100 000 svenskar spelar för mycket. Snabba internetspel är en tung bov i dramat. Lyckohjul, black jack och onlinekasino gör det lätt att bränna upp varenda krona på bankkontot.

Med snabblån några klick bort är skulderna sedan ett faktum.  

Så var det en natt för Frida Petersson. Hon hade precis vunnit 15 000 kronor på ett lyckohjul. Men pekaren hade ju varit så nära en halv miljon kronor. Snart fanns idén om att ta ett snabblån. Någon vinst blev det inte den natten, men skulderna växte.    

En annan bild av spelberoende

Både Frida och Alexander är unga. De ger en annan bild av den som är spelberoende. Men de tillhör en växande grupp som söker hjälp för sitt spelande: unga personer i 20–25-årsåldern som redan har hunnit dra på sig stora skulder. Och just hjälpen är inte alltid så lätt att hitta.  

Redan i januari 2018 skrevs spelproblem in i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att spelberoende ska vara likställt med att ett missbruk av alkohol eller droger.

Men i praktiken är det fortfarande inte så.

Arbetsgivare famlar kring sitt ansvar. Kunskapen är för låg och rutiner saknas fortfarande.  

Otydlighet kring ansvar

Just otydligheten kring arbetsgivarens ansvar upplevde Frida Petersson. Även om hon satt uppe halva nätterna med grav ångest kom hon i tid till jobbet och utförde sina arbetsuppgifter. Då blev det svårt att kunna hävda att spelandet påverkade så mycket att hon skulle få rehabilitering via jobbet.  

Vi behöver alla prata mer om spelandet, uppmuntra till att våga berätta om man har problem. Vi kan lyfta att arbetsgivaren behöver ta sitt ansvar, rutiner utarbetas.  

Det finns hjälp att få. Men vägen till hjälpen måste bli enklare.