Snabbutbildade ordningsvakter ska nu göra polisens jobb: ”Vissa passar inte för yrket”
Fyra veckors utbildning. Sedan får ordningsvakter inte bara kroppsvisitera en person utan också transportera en omhändertagen. Både Transport och Polisförbundet kritiserar den nya lagen. Den kan öka riskerna, även för vakterna.
Ordningsvakt Marcus Göthberg ska snart börja sitt lördagspass på krogen Bishops arms på gågatan i Trollhättan. Kvällens tema är oktoberfest och ägarinnan Josefin Jensen och hennes serveringspersonal är klädda i klassisk tyrolermundering. Tyska ölvisor strömmar ur högtalarna. Än är uteserveringen öppen, det är en mild höst i Västsverige.
– Det stör mig inte alls att lyssna till det här hela natten. Jag älskar tysk kultur och mat, säger Marcus Göthberg där han står färdigklädd vid krogentrén.
Frilansar som ordningsvakt
Han arbetar som ordningsvakt på deltid sedan fyra år tillbaka och är därmed en av alla dem inom kåren som frilansar. Han vill själv kunna välja såväl uppdragsgivare som kollegor.
– Jag vill inte bli beordrad att jobba på ett visst ställe och jag vill kunna säga nej till att arbeta tillsammans med dem jag inte tycker fungerar.
– Jag har många jätteduktiga kollegor men det finns också de som inte passar för det här yrket.
I Sverige är den nuvarande lagen om ordningsvakter över 40 år gammal. Mycket har hänt i samhället sedan riksdagen röstade igenom den, 1979. Då var ordningsvakterna inte så synliga som i dag. De fanns i princip uteslutande på krogar, större sport- och kulturarrangemang, i kollektivtrafik och vid köpcentra.
Befogenheter utökas
I juni i år röstades en förändring av lagen igenom av riksdagen. Den träder i kraft den 1 januari och innebär att ordningsvakternas befogenheter utökas. Bland annat kommer de att få rätt att transportera omhändertagna personer. Tidigare har enbart poliser fått göra det.
Ordningsvakterna kommer också får rätt att beslagta alkohol och kroppsvisitera personer för att kunna bestämma deras identitet. I gengäld förlängs kravet på utbildning från dagens två veckor till fyra.
Men det anser många är för lite. Polisförbundet ordförande Katharina von Sydow ställer det i relation till polisers grundutbildning som är 30 månader.
– En månads utbildning är långt ifrån tillräckligt, särskilt med tanke på de utökade befogenheter som nu träder i kraft.
– De situationer som ordningsvakter och omhändertagna hamnar i kan försvåras om utbildningen och handledningen inte är tillräckliga.
Agera innan det eskalerar
Marcus Göthberg håller med. Han har varit med om kollegor som inte alls är närvarande i stunden, utan bara står och kollar på sin mobil under ett arbetspass.
Mycket handlar, enligt Marcus Göthberg, om förmågan att snabbt läsa av situationer, agera innan något eskalerar och om att kunna behålla lugnet. Som exempel tar han de krogmiljöer där han själv valt att arbeta.
– Man behöver ha ett helhetsperspektiv och exempelvis registrera vilken tjej som är ensam och riskerar att bli utsatt. Är någon kille på henne för mycket? Då är det vårt uppdrag att gå in och säga åt killen att lämna stället.
Marcus Göthberg, som själv är både utbildad undersköterska och kranförare och bland annat har arbetat länge inom psykiatrin, är bestämd med att grundutbildningen borde vara mycket längre.
– Vi kan hamna i oerhört svåra situationer. Det måste man ha verktyg och utbildning i att kunna hantera.
Trygghetsfrågor allt viktigare
Trygghetsfrågor och kriminalitet har fått en allt större plats i den politiska debatten och ordningsvakternas funktion har blivit allt viktigare i takt med det.
Att ordningsvakterna har blivit ett allt vanligare inslag på gator och torg är möjligt genom en undantagsregel i paragraf tre i ordningsvaktslagen. Där står att ordningsvakter får verka även utanför de specifika platser (krogar, arenor osv) som räknas upp i lagen. Men bara under en begränsad period och om ”det finns särskilda behov och är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt”. Tillstånd hanteras av polisen.
2005 var Landskrona först i landet med att anlita ordningsvakter för att patrullera i staden på kommunens bekostnad. Numera har många andra kommuner gått i Landskronas spår, kommunala ordningsvakter är i dag snarare regel än undantag.
Gått i Landskronas spår
Det gör juristen Greta Berg på Sveriges kommuner och regioner, SKR, bekymrad.
– Vår uppfattning är att antalet kommuner som anlitar ordningsvakter ökar. Det är inte bra när det sker för att fylla ett tomrum där det egentligen borde finnas poliser. Det är beklagligt att kommunerna måste finansiera utgifter som egentligen en annan myndighet ska stå för.
Hon får medhåll från Polisförbundet. Ordningsvakter kan ha en viktig roll och avlasta polisen, men får aldrig bli ett substitut, säger ordförande Katharina von Sydow.
– I grund och botten är det vad det här handlar om. Människor känner en otrygghet på gator och torg. Vi poliser arbetar hårt men vi är för få.
Gått över gränsen
Det går inte att få fram statistik på hur många kommuner som anlitar ordningsvakter, men enligt en rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige från 2022 hade 122 kommuner av totalt 290 haft minst ett paragraf 3-område under det senaste året.
I medierapporteringen, och på sociala medier, får ordningsvakter med jämna mellanrum kritik för att de gått över gränsen. Det ökar knappast människors känsla av trygghet, konstaterar Anna Johansson som är generalsekreterare på Amnesty Sverige. Hennes organisationen skrev ett kritiskt remissvar på ordningsvaktsutredningens lagförslag. Hon ser många risker med den nya lagen.
– I demokratiska samhällen är det staten som har våldsmonopol. Om det delegeras till privata aktörer krävs ett välutvecklat kontrollsystem för att kunna garantera allas likhet inför lagen. Det saknas fortfarande och det är djupt oroväckande.
Övervåld:
815 anmälningar mot ordningsvakter gjordes 2022. De flesta av dem handlade om agerande som ingick i yrkesutövandet och lades ner. 15 procent av fallen gick vidare till förundersökning. Hur många som ledde till åtal finns ingen statistik på.
Källa: Polisen
Övervåld
Amnesty Sverige har granskat ett antal fall där ordningsvakter har använt övervåld. Anna Johansson är noga med att poängtera att det finns massor av ordningsvakter som gör ett gott jobb. Men bara att övervåld och rasprofilering förekommer, gör att hon ser en stor fara med utökade befogenheter.
– När kåren redan i dag ifrågasätts för att det finns enskilda som missbrukar uppdraget är vi väldigt oroliga nu när befogenheterna breddas än mer.
Misstankar om att människor behandlas olika av representanter för ordningsväsendet utifrån hudfärg eller härkomst kan rubba förtroendet för staten, våldsmonopolet och samhällskontraktet, säger Anna Johansson.
– Det behöver garanteras att samtliga ordningsvakter har förmåga och förutsättningar att upprätthålla diskrimineringsskyddet och allas likhet inför lagen.
– Men sådana garantier saknas fortfarande. Det kan äventyra säkerheten både för ordningsvakterna själva och för de människor de möter.
Knytnävesslag på näsan
Det kan Marcus Göthberg skriva under på. Här vid krogen på gågatan i Trollhättan är det för det mesta lugnt. Han har tid att småprata med personal och gäster.
Stämningen är annorlunda när han jobbar i Göteborg. Där kan det hetta till snabbt. Som den gången då han hade iakttagit en man som länge varit närgången gentemot en tjej, trots att hon försökte bli av med honom.
– Jag gick fram till killen och sa att det var dags för honom att gå därifrån, men musiken var så hög att han nog inte hörde vad jag sa och misstolkade.
Det blev ett knytnävsslag rakt på näsan, Marcus Göthberg hann inte reagera och for rakt ner i golvet.
– Som ordningsvakt är det viktigt att vara medveten om att enbart uniformen kan provocera.
Transport är det förbund som organiserar ordningsvakter som är anställda av auktoriserade bevakningsföretag. Enligt ombudsmannen Jerker Nilsson, som själv har arbetat som ordningsvakt, anser förbundet att en utbildning på 160 timmar, som kravet nu kommer att höjas till, är alldeles för lite.
Inte bara upprätthålla ordning
– Att vara ordningsvakt handlar inte bara om att upprätthålla ordning. Man kan behöva ta hand om en akut sjuk människa, hjälpa ett barn som kommit vilse eller hamna i andra mycket svåra situationer. Det behöver man vara rustad för.
Transport skulle vilja införa ett slags yrkespraktik under handledning, precis som för väktare och poliser. Jerker Nilsson föreslår ett första ordentligt utbildningsblock, följt av minst två månaders yrkespraktik och sedan ännu ett teoretiskt utbildningsblock.
– Men för att få till en bra utbildning behöver man också vara på det klara med vad ordningsvakterna faktiskt ska göra. Den uppdragsbeskrivningen saknas fortfarande, säger Jerker Nilsson.
Om hot och våld i tjänsten
De yrken som är mest utsatta för hot och våld på jobbet i förhållande till antalet sysselsatta är:
- Tågvärd.
- Väktare/ordningsvakter (dit butikskontrollanter räknas)
- Undersköterskor och sjukvårdsbiträden
- Lärarassistenter
- Poliser
- Buss- och spårvagnsförare
- Kriminalvårdare.
Källa: Arbetsmiljöverket, Organisatorisk och social arbetsmiljö 2018-2022.