Siffrorna för september visar att inflationen är på väg ned.

Inflationen sjunker till och med lite mer än prognostiserat. Kärninflationen de senaste tre månaderna är nere på inflationsmålet.

Då är väl alla nöjda. Eller?

Nej. I stället matas vi med information om att inflationen är katastrofal och att Riksbanken måste fortsätta höja räntan.

De som ständigt upprepar detta mantra kallas ”bankekonomer”. De är bankernas ägares ekonomer, även om de i media till och med ibland kallas ”experter”

När septembers gynnsamma inflationssiffror presenterade häromdagen blev epitetet ”bankernas experter” ovanligt felanvänt.

Robert Bergqvist, länge en känd bankekonom på SEB, numera senior economist på samma bank, skrev på X, tidigare Twitter:

”Hmmmm – inte bra! Prisuppgång i sep (månad) på tok för hög. Tvingas plocka fram förstoringsglas för att hitta ljusglimtar”

Samtidigt skrev LO-ekonom Peter Gerlach på X med hänvisning till exakt samma siffror:

”Inflationen fortsätter att sjunka snabbt och enligt prognos”.

Riksbanken har slutat stödköpa

De motsatta åsikterna är förståeliga. Att utmåla inflationshotet som värre än Stalins Gulag och kräva höjd riksbanksränta ökar bankägarnas vinster. Alltså gör bankernas ekonomer det.

Att Riksbanken håller uppe räntemarginalerna har blivit extra viktigt sedan Riksbanken slutade stödköpa obligationer.

Under sex år, fram till och med 2021, köpte Riksbanken obligationer, till stor del bostadsobligationer, för omkring 700 miljarder kronor, vilket höll uppe bostadspriserna och gödde bankerna och gav dem extrema vinster.

När Riksbanken därutöver lade till ”stödköp” av ytterligare bostadsobligationer för 50 miljarder kronor under 2022 blev det en sällan skådad rusning av bankerna. Alla ville sälja bostadsobligationer till Riksbanken innan det var för sent och Riksbanken erbjöds obligationer för ytterligare 150 miljarder kronor.

Nu har Riksbankens gigantiska stödköp stängts. Bankekonomernas nya uppdrag från ägarna är därför i stället att pressa Riksbanken att höja räntan och hålla den hög.

Extra lydig i att utmåla de glädjande inflationssiffrorna som en katastrof var häromdagen Mattias Persson, chefekonom på Swedbank.

– Penningpolitiken biter inte tillräckligt hårt för en stor del av hushållen, säger han i en TT-text och målar upp ett bestialiskt katastrofscenario, eller en dystopi, som det skulle ha beskrivits om den här texten varit en kulturartikel.

– Svensk konsumtion är starkare än väntat. Många kämpar och har det svårt att få det att gå ihop. Men tyvärr är de för få, tror jag, för att vi ska dra ned på konsumtionen, säger han och drar slutsatsen att Riksbanken måste bli mer hökaktig och hålla räntan ännu högre!

”Dummaste jag läst”, var förvisso LO-ekonomen Niklas Blomkvists kommentar på X till Mattias Perssons drapa.

Bankoro: för fås privatekonomi kraschar

Drygt 70 procent av alla bundna bolån kommer att löpa ut under den närmaste tiden. Det är alltså först nu som de räntehöjningar som hittills gjorts kommer att bli riktigt kännbara för många bostadsinnehavare, när de ska omsätta sina lån till nya lån och krävs på en betydligt högre ränta än tidigare.

Mattias Persson kommer inte att behöva vara orolig för att en mycket stor del av befolkningen då kommer att känna att ekonomin rasar för dem.

En aktiv och ansvarsfull regering skulle i stället försöka möta detta kommande ras med en aktiv finanspolitik som hjälper hushållen.

Några sådana planer ser vi naturligtvis inte en skymt av från Kristerssons regering.

I samma TT-artikel ger inflationsexpert Erik Glans på Konjunkturinstitutet en annan bild än bankekonomernas.

– Jag tror inte man ska dra allt för stora växlar på detta. Inflationstakten är ju ändå på väg ned, så den stora bilden håller ändå, säger han och påminner om att Riksbankens ränteändringar tar tid att slå igenom.

Får bankerna gehör för sin propaganda om att höja räntan kommer betydligt fler LO-anslutna att få gå från hus och hem och sälja sina bostäder med betydande ekonomiska förluster.

Ytterst är det Riksbanken som har att väga bankernas ensidiga propaganda mot Konjunkturinstitutets, egna experter och andra ekonomiska analytikers mer verklighetsbaserade bild av läget.

Att public service och stora delar av övrig media låter bankernas propagandister ”bankekonomerna” sitta i diverse soffor och skrika höj räntan! – fast med mer invecklade ord – är ingen bra reklam för god journalistik.