RECENSION. Är du ”likeable” (uttalas ’lajkaböl’) ? Eller har du ett sätt som får till och med mor din att vända i dörren och skaka på huvudet?

Psykologen Björn Hedensjö vill i Omtyckta människor. Forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable erbjuda en chans till ett bättre liv genom att bli mer omtyckt. ”Likeability” (’lajköbilliti’) är det pursvenska nyckelbegreppet genom hela boken. 

Men innan vi går vidare kanske någon undrar: varför kan man inte få vara den surkart man är bäst man vill? 

Hedensjö ger i förordet ett potent svar: människor som är omtyckta får en skjuts i karriären, de har varaktigare kärleksrelationer, de får till och med bättre vård när de blir sjuka. 

Effekten är magisk enligt författaren och den forskning han hänvisar till. Och medan vissa tycks vara likeable mer eller mindre av naturen, kan vi som är grundsura med hjälp av insikterna och övningarna i boken ”boosta” vår likeability. 

Hedensjö är käck och ljus i tonen

Hedensjö är käck och ljus i tonen, och det första jag tänker när jag läser beskrivningarna av hur omtyckta människor beter sig är att det är precis så här svenskar är. De ler, de ställer frågor, de tittar en i ögonen, de sitter avslappnat, de varierar rösten när de talar, de rör vid min underarm och strösslar komplimanger. 

Det får mig att fundera om man kunde paketera om boken till en integrationsmanual för inflyttade finländare. 

Metoderna Hedensjö förespråkar känns igen om man är bekant med de rådande strömningarna inom populärpsykologi och självhjälp. ”Fake it ’til you make it”, låt det rätta beteendet komma först, eftersom känslor, tankar och beteenden påverkar varandra och just beteendet är det som lättast går att åtgärda. 

Exponera dig för sådant som väcker obehag och undvik flyktbeteenden. Gör mindfulnessövningar. Förstå att det som kanske funkade på savannen inte ger samma utdelning i fikarummet på jobbet. 

Eller omvänt, förstå att den opålitlighet du uppvisar i dina relationer i dag hade fått dig utskuffad ur grottan med omedelbar verkan back in the day.

Jag våndas lite över alla dessa verktyg vi tydligen behöver för att klara oss i senmoderniteten. 

Handlar likeability om social klass?

Handlar likeability om att få tillträde till en viss social klass? Jag tänker på det engelska ordet ”courtesy”, å ena sidan universell artighet, å andra sidan etymologiskt kopplat till hovet (precis som ’hövlig’) och att veta hur man ska bete sig för att för att gå hem där. 

Hedensjös exempel verkar vara utvalda för dem som vill kunna navigera i en urban, karriärsfokuserad medelklass: Ta av locket på din takeaway-mugg för att visa att du inte har bråttom när du ska lyssna, skippa den långrandiga förklaringen om att du blev sen för att det inte fanns någon parkeringsplats på Hornsgatan. 

Men här finns också en universalistisk tanke: ifall fler ägnar sig åt beteenden som gör oss omtyckta skapas också en bättre värld. 

Denna världsförbättrarreflex skymtar ofta fram i självhjälpslitteratur, och är i bästa fall ett uttryck för entusiasm inför de egna mirakelteknikerna. I sämsta fall är den ett uttryck för oklädsam borgerlig naivitet. 

Den stora världen med dess fasor skymtar hos Hedensjö fram enbart i exempel på sådant som relaterar till den egna personliga verktygslådan. 

Omtyckta människor Forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable av Björn Hedensjö (Polaris Fakta).

Flyktingbåtar på Medelhavet

Observationer från flyktingbåtar på Medelhavet får illustrera affektsmitta. På båtarna räcker det med en eller ett par personer som behåller lugnet när det börjar storma för att färden ska bli stabil, medan enstaka personer som har nära till panik lätt drar med sig andra och riskerar få båten att kapsejsa. 

Hoppas någon förmedlar denna insikt till flyktingarna, för det är absolut det enda som kan göras för dem.

Men, Hedensjös idé, att presentera sådana beteenden som enligt forskning går hem hos folk, samt hur du ska göra för att ta fram dessa vinnande beteenden, är ändå förförisk. Speciellt för oss som vet med oss att det är något som fallerar när vi ska ta plats i ett socialt sammanhang. 

Jag vill gå ännu längre och erkänna att den här boken har levt hyresfritt i mitt huvud ända sedan jag hörde titeln. 

Nu står jag inför en ny arbetsvecka och håller boken i min hand, likt Bilbo och härskarringen, och tänker: Varför inte, när allt kommer omkring? Varför skulle jag inte använda den.