Ingen kan vara förvånad att Ulf Kristersson svek sitt löfte till barnen i Rinkeby
Statsministern kan inte sluta ljuga, skriver Arbetets politiska redaktör.
I valrörelsen kom Ulf Kristersson till Knutby IP i Rinkeby och lovade att idrottsföreningar verksamma i utsatta områden skulle få 250 nya miljoner – varje år.
Alla goda krafter behövs för att hålla ungdomar borta från gängkriminalitet och stöd till föreningslivet går enkelt att räkna hem, både i pengar och förbättrade livschanser. Nu är Ulf Kristersson statsminister och bidraget har krympt rejält och inte ens gått till föreningarna.
Nu kokar vreden bland fotbollsklubbarna i Stockholms nordvästra förorter.
Detta kunde Aftonbladet berätta i helgen.
– Ulf var tydlig mot mig och i tv-debatter. Man skulle satsa en miljard för att få fler ledare, för att aktivera fler barn så att de inte skulle bli kriminella. Han skakade min hand och lovade, säger Jonas Sjöland, utvecklingsansvarig i Som United, till tidningen.
– Om han vore här skulle jag säga att han är en jävla lögnare.
Ack ja. Många är det som tagit Ulf Kristersson i hand, som litat på hans ord, satt sina förhoppningar till det han säger, som sedan blivit besvikna eller bara svikna.
Förintelseöverlevaren Hédi Fried. Centerledaren Annie Lööf. Företagaren Joel Lindqvist. Sven Melander. Männen i och kring Bensinupproret. För att nämna några.
Erkänner aldrig ett fel
Vi vet ju alla hur det gått med löften om att inte ge SD inflytande över regeringens politik, om elbidrag som skulle betalas ut i november 2022, om snabbt och rejält sänkta drivmedelspriser.
Det svikna löftet bor granne med lögnen och det är ingen slump att den löftesbrytande M-ledaren även har ett långt och olyckligt förhållande till sanningen.
I någon mening är det ett personlighetsdrag.
När TV4 för ett par år sedan avslöjade att Ulf Kristersson åkt taxi för 113 000 kronor på två år, ofta strid mot riksdagens regler, utspelade sig en talande episod.
”Jag åker också kollektivt ganska mycket förstås. Och det ser inte ni på reseräkningarna”, sa Ulf Kristersson när han intervjuades.
”Jo vi ser att du har ett SL-kort och att det inte är många resor registrerade på det”, sa svarade journalisten.
”I så fall går jag de sträckorna”, avslutade Kristersson helt iskallt.
En av vanligaste taxiresorna M-ledaren redovisade gick för övrigt mellan hans dåvarande övernattningslägenhet och Riksdagshuset. Med tunnelbanan tar den resan tre minuter.
Det finns fler sådana berättelser, om en man som aldrig erkänner ett fel och med imponerande lätthet byter försvarslinje.
Så kommer hans ursäkt se ut
När Kristersson i valrörelsen fick journalistfrågor om hittepåsiffror kring att 700 000 invandrare inte försörjer sig och påståenden om att S ville införa fastighetsskatt (de vill de tyvärr inte) vägrade han acceptera premissen.
Det viktiga var liksom inte sanningsenligheten utan att Kristersson kände att han skulle få rätt.
Sitt liv som förtroendevald har Kristersson ägnat åt överdrifter, halvsanningar och sedan – när skiten träffar fläkten – spelad förvåning, ilskna förnekanden, griniga tillbakavisanden och försök att skylla på andra.
Än har Ulf Kristersson inte svarat på fotbollsledarnas ilska, men om han gör det vet vi ungefär hur svaret kommer låta.
Löftet om mer pengar var inte ens ett löfte och var det ett löfte så uttalade han det som moderat-Ulf, inte statsminister-Ulf, och när han blev statsminister-Ulf upphörde givetvis handslaget att gälla och om inte sossarna låtit Miljöpartiet lägga ner kärnkraften så hade det funnits ännu mer pengar till fotbollen i Rinkeby.