Samhalls vd Sara Revell Ford efter kritiken: Nu kommer anställda få mer hjälp  

På företaget Steelwrist i Rosersberg, norr om Stockholm, jobbar 16 Samhallanställda som inhyrda. Bland annat med montering av delar till grävmaskiner och städning. 

När Samhalls vd, Sara Revell Ford, besöker företaget för att prata med dem är det idel glada miner och positiva kommentarer om arbetsplatsen. 

– Det var en jättefin arbetsplats. Det är verkligen väldigt glada medarbetare och en kund som har ett härligt förhållningssätt, säger hon efter besöket. 

Men så är det inte överallt. Exemplen är många där Samhallanställda far illa på jobbet.

”Jag var rädd för mitt liv”

– Jag var rädd för mitt liv, sade till exempel Therese Kangosjärvi till Fastighetsfolket förra året. 

Hon tvingades packa choklad trots att hon har nötallergi och drabbades av allergisk chock vid två tillfällen då hon fick choklad på händerna. 

Sara Revell Ford är medveten om att det finns problem. 

– Jag tillträdde som vd för två och ett halvt år sedan och har sett behovet av en förändringsresa som handlar om att vi sätter fokus på medarbetare, på medarbetarnas utveckling, arbetsmiljö, transparens och hur vi gör affärer. 

Färre medarbetare per chef

När det gäller arbetsmiljön pekar hon ut två delar där förändringar är på gång.

Områdescheferna, som arbetar närmast de anställda, ska få mer tid för varje medarbetare. Det ska bli färre anställda som per chef.

Något som kan behövas. En områdeschef som Fastighetsfolket talat med berättade till exempel att hon som mest ansvarade för ett hundratal anställda med funktionsnedsättning. 

– Jag jobbade nästan dygnet runt. Jag kom knappt ihåg vad jag själv hette till slut. Innan jag gick in i väggen hittade jag inte ens hem till min egen syster.  

Anpassa arbetsuppgifterna

Den andra delen handlar om att anpassa de anställdas arbeten till deras förutsättningar. Där lyfter Sara Revell Ford själva matchningen mellan de anställdas förutsättningar och behov och hur tjänsterna ser ut.

– Men också hur vi gör anpassningar i de här uppgifterna så att det blir så bra som möjligt. Där har vi också ett arbete som vi kan utveckla mer. 

Samhalls huvudsakliga uppdrag är att skapa meningsfulla jobb åt personer med funktionsnedsättningar. Det ska dessutom vara arbeten som är efterfrågade av marknaden. 

Dessutom har Samhall krav på sig att gå med vinst, även om överskottet ska stanna i bolaget.

Och där har det uppstått en del krockar. 

Bland annat riktade Riksrevisionen skarp kritik mot Samhall och ägarnas, statens, styrning av bolaget. 

Riksrevisionen: Uppfyller inte uppdraget

Riksrevisionen konstaterar lite syrligt att ”Samhall har skapat meningsfulla arbeten, i betydelsen att de har varit efterfrågade av en marknad. Riksrevisionen bedömer dock att Samhall brister i att ge utvecklande arbeten till sina anställda.” 

Enligt myndigheten beror det framför allt på att regeringens styrning har varit starkt fokuserad på bolagets affärsmässighet och ekonomiska utveckling.

– Men Riksrevisionen säger också att vi når rätt målgrupp och att vi ger meningsfulla arbeten.  Det de trycker på är att det inte är tillräckligt utvecklande arbeten och den bilden delar jag, säger Sara Revell Ford. 

Även om Samhall i stort når rätt målgrupp finns det kritik från annat håll, som handlar om att det inte är de som har störst behov som får jobben. 

Kritik från Arbetsförmedlingen

Det är arbetsförmedlingen som ska bestämma vem som ska anvisas till Samhall och Samhall ska ta emot dem som anvisas.

Men i en rapport från Arbetsförmedlingen framgår det till exempel att arbetsförmedlarna anser att Samhall försöker styra vilka som ska få anställning. 

Bland annat ställs det för höga krav i jobben som Samhall erbjuder. 

– Samhall ska i princip ha friska människor i dag. De människor som verkligen behöver Samhalls hjälp är inte tillräckligt friska, sade en arbetsförmedlare till Dagens Arbete för två år sedan. 

Enligt Sara Revell Ford pågår ett arbete tillsammans med Arbetsförmedlingen för att förbättra anvisningsprocessen. Men Samhall har också sina ägardirektiv. 

”Ska ta emot alla”

 – Kravet på oss är att vi ska kunna ta emot alla. Men samtidigt så är det ju efterfrågade varor och tjänster vi ska producera. 

 Därför menar hon att det är viktigt att det finns en dialog med Arbetsförmedlingen om de personer som anvisas och om de klarar de tjänster Samhall har att erbjuda på orten.  

 – Men det ska inte vara så att Samhall otillbörligen påverkar och på något sätt tar sig för stora friheter. Det jobbar vi med nu, att styra upp det här så att vi får en tydlighet kring hur det arbetet går. 

Men även efter att någon fått jobb på Samhall kan arbetsförmågan hamna i allt för stort fokus. 

”Huggsexa om de starkaste medarbetarna”

I Fastighetsfolket berättade en tidigare Samhallchef, Britt-Marie Holmquist, om de så kallade matchningsmötena som cheferna höll en gång i veckan.

Syftet var att erbjuda anpassade och utvecklande arbetsuppgifter till medarbetarna. 

Men så gick det inte till i praktiken. I stället beskriver hon det som en huggsexa:  

– Alla ville ha starka medarbetare på just sina uppdrag för att få ihop ekonomin, skrev hon senare i en debattartikel. 

Här kan det uppstå en krock mellan Samhalls uppdrag att erbjuda meningsfulla jobb åt personer med funktionsnedsättningar och bolagets ekonomiska mål.

– Vi måste ha rätt balans i det så att inte det skapar beteenden som inte är önskvärda. Och det där är ju inte ett önskvärt beteende, säger Sara Revell Ford. 

Dumpar priser

En annan het fråga är att Samhall också beskylls för att dumpa priserna på städkontrakt.

Arbetsgivarorganisationen Almega, som bland annat organiserar städföretag, anmälde bolaget till Konkurrensverket för osund konkurrens eftersom Samhall får stora statliga bidrag för sina anställda. Även Konkurrensverket kom fram till att det faktiskt handlade om prisdumpning. 

– För mig är det oerhört viktigt att vi ska ha rätt prissättning. Vid årsskiftet tillsatte jag en intern arbetsgrupp som ser över alla våra 6 000 avtal. Då har det kommit fram en del frågetecken, så vi har beslutat ett tillsätta en extern granskning för att se över det, säger Sara Revell Ford. 

Vad var det för frågetecken? 
– Det kan gälla enskilda villkor eller processer som vi har sett att det finns något steg som inte har följts. Vi behöver titta på det på ett mer övergripande sätt och därför tar vi in externt stöd för att göra det.