Södertälje: Bakgrundskontroller har stoppat kriminella

Ingen är höjd över varje misstanke. Så skulle det uppmärksammade beskedet från Södertälje kunna sammanfattas.

I jakt på kriminella kopplingar meddelade kommunen att den från sommaren 2022 skulle införa bakgrundskontroller.

Dels kontrolleras arbetssökande inför nyanställningar. Men även 7 000 anställda som redan jobbar i Södertälje kommun kollas regelbundet. 

– Det är lite otrampad mark. Vi är först ut i kommunsverige med att gå så här långt som vi gör i kontrollerna, säger personalchefen Johan Lefverström.

– Det som sticker ut mest är våra kontroller som sker kvartalsvis under pågående anställning. 

Behöver inte vara brottsmisstänkt

Efter ett år med bakgrundskontrollerna har Södertälje stärkts i sin uppfattning att det kontroversiella verktyget fungerar. Flera anställda har flaggats av systemet, även om Johan Lefverström inte vill säga exakt hur många.  

– Under året har vi hittat ett antal allvarliga fall. Vi har hittat saker som innebär risker i verksamheten och påverkar förtroendet.

Kontrollerna är breda. Om anställda döms för brott kommer det att synas. Men även att förekomma i en förundersökning räcker för att ge träff. 

För kommunen kan informationen säga att någon rör sig i olämpliga kretsar, men arbetsrättsligt finns ingen möjlighet att sparka någon för att personen umgås med gangsters. 

– Det är inte grund för uppsägning så då får vi hantera det på ett annat sätt. Vi är en stor arbetsgivare och tittar på om vi har möjlighet till omplacering. Annars kan det handla om att avsluta anställningen genom att pröjsa en hacka, säger Johan Lefverström. 

Södertälje vill inte ”leka deckare”

Också vid nyanställningar har kontrollerna varit ett värdefullt verktyg, anser Södertälje. 

– Ett år är för tidigt att börja prata om siffror, antal och kategorier. Det kommer vi att kunna göra om några år, Johan Lefverström. 

– Men vi har stoppat ett antal, säg en handfull eller två handfulla fall, där vi var på väg att få in personer i organisationen som definitivt inte skulle komma in. 

Personalchefen betonar att uppgifterna används för att göra en individuell bedömning. Södertälje har ingen nolltolerans mot dålig vandel. I stället handlar det om att anställda inte ska kunna använda sin position i kommunen för att begå eller underlätta brott. 

– Det finns väl ingen arbetsgivare nu för tiden som inte googlar innan man rekryterar. Men vi vill inte ha det läget att man leker deckare. Då ser vi hellre ett systematiskt och strukturerat användande av rättsdatabaser för att ta del av allmänna handlingar, säger Johan Lefverström.  

Kommunal tar strid mot kontroller

Men kommunens fackföreningar lugnas inte av löftena om ”individuella bedömningar”. I stället lyfter de risken för godtycke. 

– Även om man bara är misstänkt för brott, eller om det inte ens berör ens arbete, så får arbetsgivaren reda på det, säger Zandra Michal, avdelningsordförande i Kommunal Stockholm.

Efter att en lokal tvisteförhandling slutade i oenighet har Kommunal Stockholm nu lyft bakgrundskontrollerna till central nivå. 

Bland medlemmarna är motståndet kompakt, berättar Zandra Michal. Och Kommunal anser att kontrollerna bryter mot kravet på samtycke i dataskyddslagen GDPR.  

Justitieombudsmannen, JO, har också inlett ett så kallat särskilt ärende mot Södertälje. 

– Vad som har kommit fram väcker frågor om kontrollerna är förenliga med grundlagens skydd mot intrång i den personliga integriteten, sade justitieombudsmannen Per Lennerbrant förra hösten.

”Viktigare” än personlig integritet

På Södertälje kommun välkomnar Johan Lefverström att JO prövar frågan. Däremot ger han inte mycket för fackets kritik. 

Bakgrundskontrollerna handlar enligt personalchefen om trygghet och säkerhet. Både för kommuninvånarna och för personalen.  

– Jag tycker att den frågan är viktigare än att enskilda medarbetare upplever att deras personliga integritet kränks för att vi tittar på uppgifter som ändå är offentliga, säger Johan Lefverström.