Stora nedskärningar väntar inför skolstart – lärare hinner inte ta rast
Större klasser, indraget särskilt stöd, bantad personalstyrka och utökad undervisningstid för lärare. Så ser situationen ut på många skolor när eleverna i dagarna inleder höstterminen.
Ungefär 400 tjänster har tagits bort från grundskolorna i Göteborg inför höstterminens start, berättar Andrea Meiling, som är avdelningsordförande för fackförbundet Sveriges Lärare i kommunen.
– Det handlar om tillfälliga tjänster samt vikariat, men även om tjänster som aldrig blev tillsatta.
Neddragningarna kommer dessutom att fortsätta. Under kommande år fattas ytterligare en miljard i budgeten enbart för grundskolorna i Göteborg, uppger Andrea Meiling.
När förbundets medlemmar nu är tillbaka efter semestrar märks de praktiska konsekvenser.
– Många av lärarna har fått större klasser och utökad undervisningstid. Dessutom dras mycket av de särskilda stödet in, vilket bland annat gör att elevassistenter och annan reservpersonal får gå.
Andrea Meiling berättar om medlemmar som kontaktat facket för att de inte förstår hur de ska få ihop sina scheman.
– De ska hålla i lektioner som ligger kloss i kloss utan ställtid. Rast under arbetsdagen ska vi knappt tala om!
Nedskärningar inom skolan
Halmstad, Stockholm, Laholm, Ystad, Hagfors, Färjelanda, Uppsala, Stockholm, Skurup, Malmö, Umeå. Listan över kommuner där det just nu pågår nedskärningar inom förskola och skola kan göras lång.
Linnéa Lindquist som är fristående skoldebattör och författare, men till vardags arbetar som biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg, har på eget initiativ gått igenom samtliga 290 skolbudgetar för år 2023.
– I 98 procent av fallen skär politikerna ner på skolan, konstaterar hon.
Under våren har lärare på många orter runt om i landet demonstrerat för att få lokala politiker att tänka om. Ändå drar nu höstterminen i gång utan att protesterna gett nämnvärda resultat.
Sveriges lärare: Pressad situation
Åsa Fahlén, som är ordförande för Sveriges Lärare, poängterar att neddragningarna sker utifrån en redan pressad situation.
Det är inte främst de legitimerade lärarna som nu förlorar jobben, utan elev- och lärarassistenter samt personal inom elevhälsan.
Många skolor och förskolor slutar dessutom att ta in vikarier när någon är sjuk.
– Vi oroar oss för att detta kommer att leda till än högre lärarbrist. Många kommer inte att orka, de lämnar yrket. Och det blir knappast attraktivt för de som ska välja framtida studier.
Staten bör ta ansvar
Enligt förbundets beräkningar skulle totalt 12 miljarder behöva skjutas till i år med tanke på inflationen, enbart för att upprätthålla nuvarande nivå.
Men i stället gör alltså så gott som alla kommuner nedskärningar.
– Nästa år visar våra beräkningar att det krävs ytterligare 16 miljarder, ovanpå detta, säger Åsa Fahlén.
Många stora kommuner har gått med överskott under flera års tid, konstaterar hon. Ändå väljer de bort att satsa på skola och förskola.
– Flera av de mindre kommunerna har i stället gått med underskott och har helt enkelt inte några pengar. Vi vill se att staten går in och tar ansvar för svensk skola. Det är enda vägen för att garantera att alla elever ska få likvärdig utbildning oavsett var i landet de bor.