Läraren Felicia Wahlund om neddragningar i skolan: ”Det gör ont”
Skolor över hela landet säger upp anställda för att få ihop sin budget. I Stockholm har facket kallats till förhandlingar om neddragningar på en tredjedel av skolorna.
”Sju elevassistenter, sex lärare och en skolbibliotekarie.”
”7,5 lärare, 11 elevassistenter och två köksbiträden”
På Instagramkontot ”sthlmsskolorlarmar” berättar lärare i Stockholm anonymt om neddragningarna på deras skolor.
103 av stadens 126 skolor går med underskott i år på sammanlagt 266 miljoner. Många skolor drar därför ner på personal.
– Jag känner oro för att jag inte ska få vara kvar. Och jag känner oro för att vara kvar, för hur det blir efter neddragningarna, säger Felicia Wahlund lärare på Bäckahagens skola i södra Stockholm.
Arbetsglädje i januari
Hon började på skolan i januari i år och trivdes direkt. Hon kom till kollegor som hjälper varandra. Fina elever med olika bakgrund. Arbetsglädje.
En månad senare kom beskedet om budgetläget och neddragningarna.
Hur många och vilka som får sluta på Bäckahagens skola är ännu inte klart, men fackförbundet Sveriges lärare har kallats till inledande förhandlingar om att ta bort åtta lärartjänster och en elevassistent.
I Stockholm har förhandlingar inletts på ett 40-tal skolor. Tjänster för lärare, elevassistenter och övrig personal ska dras in.
– Det är många lärare och andra som nu blir övertaliga. Och det kommer att bli ännu värre till hösten, som det ser ut nu, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.
Demonstration 6 maj
På lördag 6 maj demonstrerar Sveriges Lärare i Stockholm mot neddragningarna. Med stöd av fackförbund som Kommunal och Vision kräver de en tilläggsbudget som täcker underskottet i skolorna.
– Man kan inte pausa undervisningen. Mycket annan verksamhet kan staden pausa, som bygget av Slussen, men inte skolan. Vi behöver närmare 300 miljoner mer, säger David Gustafsson.
Enligt Sveriges lärare är läget likadanti flera kommuner i landet. Totalt går skolsektorn 12 miljarder back i år enligt fackförbundets beräkningar.
Många kommuner hade hoppats på att få extra pengar i vårbudgeten för att klara skolan. Men regeringen betonar att det är kommunerna själva som har huvudansvaret.
– Vi är inte intresserade av politisk pajkastning. Lärarna bryr sig inte om varifrån pengarna kommer. Problemet måste bara lösas och det måste göras nu, säger David Gustafsson.
Riskzonen att sägas upp
Felicia Wahlund är själv i riskzonen för att sägas upp, men även om hon skulle klara sig kvar är hon orolig över hur skolan påverkas.
Hur ska undervisningen fungera om fritidspersonalen som brukar vara med på lektionerna dras in, eller måste vikariera för sjuka lärare? Vem ska ta hand om elever som bråkat på rasten, eller är ledsna, om läraren är ensam i klassrummet? Hur mycket större blir klasserna?
Och hur ska det gå för eleverna som har behov av extra stöd?
– De kommer att drabbas hårdast. Det gör ont att tänka på. Vi ser vad de behöver men kommer inte kunna ge dem det.
”Gör sitt yttersta för att elever inte ska påverkas”
Felicia Wahlund betonar att alla lärare gör sitt yttersta för att neddragningarna inte ska gå ut över eleverna. Men någonstans finns en smärtgräns.
– Det är redan mycket. Man vill så mycket hela tiden. Det är aldrig så att man går hem från jobbet och känner sig färdig. Det finns alltid mer man skulle vilja göra.