Det är speciellt att skriva om fackliga frågor. Trots att svensk arbetsmarknad är hyfsat dynamisk och i ständig så kallad rörelse är det vissa saker som aldrig slår fel. En sådan sak är storföretags vantolkning av ett kollektivavtals syfte och värde.

Nu senast är det Spotify, svenskt entreprenörskaps fjäder i hatten, som verkar ha fått det om bakfoten. De menar, efter att kollektivavtalsförhandlingar ännu en gång strandat, att deras anställda inte skulle gynnas av att få ett sådant på plats.

Med anledning av detta har jag satt ihop en liten guide. Förhoppningsvis hjälper den Daniel Ek et al. att komma framåt i kollektivavtalsförhandlingarna. Spotify verkar nämligen helt missat den sociala aspekten i begreppet hållbarhet.

Ordning och reda

När ett avtal finns på plats finns ett regelverk för vad en anställd kan kräva som minimum. Företaget företräds av sin arbetsgivarorganisation och de anställda av sitt fackförbund. 

Denna dynamik, det vill säga att fack och arbetsgivare förhandlar och kommer överens, är ofta rätt smidig för större företag då de slipper dividera om minsta lilla med varenda anställd.

Skulle ett företag vilja erbjuda mer finns det inget i kollektivavtalet som hindrar detta. Det är alltid ett golv och aldrig ett tak.

Dynamik i arbetsvillkor

Alla branscher har olika behov och kräver olika villkor. Arbetsrättslagarna är dispositiva vilket innebär att de kan förhandlas om i just kollektivavtal.

Det är inte, som Timbro ofta vill påstå, förbjudet att arbeta nattetid (annars skulle t. ex. vården kollapsa) men det kräver aktivt deltagande i den svenska modellen.

OB-ersättning

Man kan väl ana att det är just att behöva betala ersättning för arbete på obekväm arbetstid som Timbro och andra fackfientliga ställer sig emot.

OB-ersättning regleras helt i kollektivavtal. Finns ett sådant inte på plats har du som löntagare ingen rätt till ersättning. Och visst är det väl rimligt att få något extra om man jobbar kväll, helg och natt?

Rätt till rimlig lön

I Sverige finns det ingen lagstadgad minimilön utan golven för respektive bransch är det som bestäms mellan fack och arbetsgivarorganisation.

För Spotifys del kanske detta inte är det största problemet men i andra branscher har fackens framförhandlade miniminivåer gjort att fler faktiskt kan överleva på sin lön.

Försäkringar

Med ett kollektivavtal är du garanterad ett lämpligt skydd anpassat efter din arbetssituation. Därtill har många även inkomstförsäkring om anställningen av olika anledningar avslutas och i vissa fackmedlemskap ingår även billig eller kostnadsfri hemförsäkring.

En trygghet för både arbetsgivare och arbetstagare när livet händer.

Tjänstepension

En stor del av en pensionärs levebröd hänger på att det lagts undan tjänstepension. Liksom OB är detta inget du har rätt till utan regleras av kollektivavtal. En rimlig ordning för att sprida ut inkomster och undvika fattigpensionärer.

Många nya branscher som vuxit fram de senaste åren, inte minst start-ups, erbjuder inte anställda detta. Det kan skapa stora problem framöver. Livet tar ju inte slut efter att yrkeslivet gör det.

Fredsplikt

Sedan ett par år tillbaka ändrades strejklagen och viktades rejält till arbetsgivarnas fördel. Ett kollektivavtal på en arbetsplats innebär efter det att det råder strejkförbud och att man som anställd helt enkelt inte får strejka. Ett (för lätt) sätt för en arbetsgivare att slippa tjall.

Kanske är det så att varendaste en av Spotifys anställda är jättenöjd med sina anställningsvillkor och sin lön. Problemet är väl snarare om tvister uppstår. Och det gör de på alla arbetsplatser.

Vi kan i alla fall konstatera att allt fler inom tech-branschen nu efterfrågar just trygghet och förutsägbarhet. Efter massuppsägningarna på Spotify i vintras och hur företaget då skötte allt är det kanske inte så konstigt att det har bildats fackklubb och opinion mot att de vägrar erbjuda avtal.

För ett företag som Spotify, som till synes inte saknar ekonomiska muskler, verkar det främst handla om att inte släppa in de anställda i processerna. Oskönt, osvenskt, oroväckande.

Spotify vill framställa sig själva som hållbara och skapa sig en ”god profil”. Men ska Spotify lyckas med sin hållbara, snälla skrud bör de kunna erbjuda sina anställda svensk arbetsmarknads minimum.

Då är det kollektivavtal som gäller.