Bara hälften kontrollerar arbetsvillkor efter upphandling
Bara hälften av offentliga verksamheter som upphandlar följer i tillräcklig utsträckning upp sina krav på bra arbetsvillkor. ”Det handlar om att säkerställa att människor inte utnyttjas”, säger Ellionor Triay Strömvall på Upphandlingsmyndigheten.
Taxi, bygg och städ. Det är branscher som tidigare pekats ut som riskbranscher när det gäller dumpning av arbetsvillkor vid upphandling.
Sedan 2017 ska det offentliga, alltså kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentliga bolag, ställa krav på arbetsvillkor vid upphandlingar när de anser att det behövs.
Villkoren gäller lön, semester och arbetstid.
Kraven följs sällan upp
Och det görs ofta, visar Upphandlingsmyndighetens färska enkät. Problemet är att kraven sällan följs upp. Färre än hälften av organisationerna kontrollerar i tillräcklig utsträckning att företagen håller vad de lovar.
– Utan uppföljning kan den upphandlande organisationen inte vara säker på att få det man avtalat om. När det gäller arbetsrättsliga villkor handlar det dessutom om att säkerställa att människor inte utnyttjas, säger Ellionor Triay Strömvall, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Regionerna är bäst på att följa upp, följt av offentliga bolag. Sämst är statliga myndigheter.
Förväntar sig mer uppföljning
Värt att notera är att de som vinner kontrakten, alltså leverantörerna, förväntar sig mer uppföljning än vad som görs i dag.
I Upphandlingsmyndighetens näringslivenkät från 2022 var det bara två av tio leverantörer som uppgav att uppföljningen var tillräcklig.
– Genom att göra en sammanvägd bedömning om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och ställa krav som följs upp minskar risken för att skattepengar går till oseriösa företag och i värsta fall kriminella nätverk, säger Ellionor Triay Strömvall.
