25 000 strejkar i Norge – facken kräver reallöneökningar
Arbetarna ska inte betala för inflationen. När norska LO nu strejkar för första gången på 20 år är kravet reallöneökningar åt alla.
Storstrejken är ett faktum i Norge. 25 000 anställda på företag som Skanska och Ikea har lagt ned arbetet.
I söndags bröt förhandlingarna samman. På måndagsmorgonen var strejken ett faktum.
– När vi konstaterade att budet inte var bra nog valde vi strejk, säger LO-ledaren Peggy Hessen Følsvik till Fri Fagbevegelse.
23 000 arbetstagare från norska LO och 2 000 från tjänstemännens centralorganisation YS har lagt ned arbetet.
Strejk på Skanska och Ikea
Bland annat strejkas det på byggföretag som Skanska och Veidekke samt inom livsmedelsindustrin. I norska medier har det rapporterats mycket om att strejken på Hansa Borg-bryggerierna riskerar att leda till ölbrist.
Även handelsanställda strejkar, bland annat på Ikea.
– Vi är ju förbannade över att det ska behövas att vi strejkar, säger Tormud Aarum, klubbordförande på Ikea Furuset, till Handelsnytt.
Första strejken sedan år 2000
Storstrejken beskrivs som historisk. Det är första gången sedan år 2000 som LO strejkar i samband med en avtalsrörelse, och första strejken någonsin i samband med en så kallad mellanuppgörelse.
I den norska modellen skiljer sig mellanuppgörelserna – då det enbart förhandlas om lön – från huvuduppgörelserna där parterna gör upp om kollektivavtalen.
En uppgörelse som ger 5,2 procent i faktisk löneökning till alla våra medlemmar, då kommer jag springande till förhandlingsbordet.
”LO borde ha accepterat”
Från fackens håll är kravet reallöneökningar. Alltså att lönerna ska öka mer än inflationen, som i Norge väntas ligga på knappt 5 procent under år 2023.
De norska arbetsgivarnas huvudorganisation NHO hävdar att facken redan blivit erbjudna mer än så. Riksmedlaren, den norska motsvarigheten till Medlingsinstitutet, la enligt uppgift fram ett bud värt 5,2 procent på ett år.
– Vi kom med ett bud som vi anser är bra nog, som LO borde ha accepterat, säger NHO-chefen Ole Erik Almlid till Fri Fagbevegelse.
5,2 procent en ”ren lögn”
Problemet är, enligt facket, att den uppgiften inte stämmer. LO-ledaren Peggy Hessen Følsvik kallar påståendet om att facket sade nej till 5,2 procent en ”ren lögn”.
– Om NHO vill träffa oss och snacka om en uppgörelse som ger 5,2 procent i faktisk löneökning till alla våra medlemmar, då kommer jag springande till förhandlingsbordet, säger hon enligt NRK.
Förhandlingarna mellan parterna omfattas egentligen av tystnadsplikt. Facken anklagar arbetsgivarna för att ha brutit mot tystnadsplikten, vilket har bidragit till den infekterade stämningen.
Lågavlönade behöver kronor och ören, inte fiktiva modeller för lokala löneuppgörelser.
Uppgifter: Bara 1,9 procent
Enligt norska medier, som hänvisar till läckta uppgifter, föreslog Riksmedlaren centrala löneökningar på 1,9 procent – alltså klart lägre än inflationen – vilket skulle kompletteras med lokala löneförhandlingar. Men stora delar av LO-kollektivet har inga lokala lönepotter att fördela.
– Lågavlönade behöver kronor och ören, inte fiktiva modeller för lokala löneuppgörelser, säger Joachim Espe, som leder Bygningsarbeidernes fagforening i Oslo, till Fri Fagbevegelse.
Om inte parterna enas innan dess tas ytterligare 15 000 anställda ut i strejk på fredag.
Storstrejken i Norge
Det är första gången sedan år 2000 som norska LO strejkar i samband med en löneuppgörelse. År 2015 genomförde LO, tillsammans med centralorganisationerna YS och Unio, även en två timmar lång politisk strejk mot förändringar i arbetsmiljölagen.
Totalt har runt 25 000 medlemmar – 23 000 från LO och 2 000 från YS – lagt ned arbetet. Bland annat berörs byggsektorn, servicebranschen, livsmedelsindustrin och handeln.
Fredagen den 21 april tas ytterligare 15 509 medlemmar ut i strejk.
Enligt norska medier har Riksmedlaren föreslagit ett avtal värt 5,2 procent på ett år. Där ingår centrala löneökningar på 1,9 procent och lokala lönetillägg på 1,9 procent. Dessutom ingår ett så kallat överhäng på 1,4 procent – alltså en löneökning som gavs redan 2022 men får fullt genomslag först 2023 – i medlarens förslag.
