Hård kritik mot Arbetsförmedlingens kontroll av jobbmatchare – risk att 141 miljoner felbetalas om året
Upp till 141 miljoner kronor. Så mycket kan betalas ut felaktigt till jobbmatcharbolagen varje år. Kritiken från Arbetsförmedlingens internrevision är hård.
Ny rapport visar att Arbetsförmedlingens kontrollsystem för arbetsgivare som inte får lönestöd inte är effektivt.
Arbetsförmedlingen behöver göra ”större förbättringar” för att motverka felaktiga utbetalningar till privata jobbmatchare. Det visar interna dokument som Arbetet tagit del av.
Det är myndighetens egna granskare som analyserat pengaflödena till tjänsten Rusta och matcha. Alltså den tjänst där andra aktörer, ofta bolag, på myndighetens uppdrag hjälper arbetslösa att hitta jobb.
Omdömet ”Större förbättringar” är den näst allvarligaste nivån som en internrevision kan leda till. Enligt Arbetsförmedlingens egna rekommendationer ska kritik på den nivån leda till att bristerna åtgärdas.
Än så länge är rapporten inte offentlig, utan finns i form av ett utkast som skickats ut på remiss inom myndigheten.
Sker felaktiga utbetalningar
Granskningen har tittat på hur Arbetsförmedlingen hanterar risker och kontroller när de betalar ut pengar till jobbmatcharna. Det handlar om hur man jobbar med att förhindra, upptäckta och åtgärda felaktiga utbetalningar och fusk.
Revisorerna har också undersökt riktiga utbetalningar som gjorts till företagen genom stickprov. Slutsatsen är att det sannolikt sker felaktiga utbetalningar till jobbmatchare på över 85 miljoner kronor varje år, motsvarande 5,1 procent av de totala kostnaderna för tjänsten 2022. Men det kan i värsta fall handla om summor ända upp till 141 miljoner kronor.
För många kockar
Ett av problemen som lyfts är att det är så många delar av myndigheten som jobbar med tjänsten Rusta och matcha. Och att det är otydligt vem som är huvudansvarig.
Det saknas också bra sätt att dela information med varandra om just risker och brister kring pengaflödena. Risker analyser och dokumenteras inte tillräckligt.
Granskningen hittar många svagheter som ökar risken för felbetalningar, trots att omfattande kontroller görs.
Några svagheter är att:
- Det inte säkerställs att en arbetslös person får göra nya saker om hen fortsätter i tjänsten efter ett halvår. Då finns risk för att jobbmatcharen får ersättning för deltagaren trots att reglerna inte följs.
- Arbetsförmedlingen inte kontrollerar vad leverantören och den arbetslösa planerat för aktiviteter. Det ökar risken för att leverantörer får ersättning trots ”knapphändigt innehåll”.
- Arbetsförmedlingen inte kollar om den arbetslösa deltagaren faktiskt har ett jobb på mer än halvtid när hen ska börja i tjänsten. Det strider nämligen mot reglerna.
- Arbetsförmedlingen inte stämmer av med den nya arbetsgivaren när en arbetslös som går i tjänsten fått ett jobb. Risk för att bolaget felaktigt får bonus.
- Jobbmatcharnas slutrapporter om de arbetslösa inte kontrolleras tillräckligt. Rapporten ska ge en fullständig bild av den arbetssökandes styrkor, svagheter och vilka framtida insatser som rekommenderas. ”Erfarenheter pekar på att den personliga beskrivningen ofta är väldigt kortfattad och intetsägande”, trots att detta kan innebära att leverantören då inte lever upp till avtalet med Arbetsförmedlingen.
Internrevisorerna frågar sig också om utformningen av tjänsten verkligen lever upp till kravet på att hushålla med statens medel.
Som exempel lyfter de att jobbmatcharna får lika mycket pengar oavsett om deltagaren varit frånvarande eller inte. Likaså om personen deltagit i färre aktiviteter än vad som var tänkt.
”Det förekommer regelmässigt överutbetalningar där motprestation saknas”‚ står det i rapporten.
Innehåll från Spotify
Genom att klicka på knappen godkänner du Spotifys dataskydsspolicy.
