Sidekickregeringen normaliserade Mattias Karlssons SD-manifest
Att SD blev som de blev är inte förvånande. Den verkliga tragedin är hur alla andra högerpartier blev, skriver Johannes Klenell.
KOMMENTAR. Sverigedemokraternas ideolog, Mattias Karlsson, har avslöjats av TV4:s Kalla fakta med att ha tagit fram ett manifest där man påstår att Sverige är utsatt för ett folkutbyte och styrs av en så kallad deep state.
De konspiratoriska tankarna om folkutbytet är, för oss som följt både Sverigedemokraterna och utvecklingen i högerns USA, inte speciellt oväntade.
Kort efter att Karlsson blivit påkommen Twittrade SD:s Richard Jomshof ”svenskarna är på väg att bli en minoritet i sitt eget land” och ”det är inte konspirationsteorier utan fakta”.
Tankar som har sin bakgrund i antisemitiska och rasistiska miljöer. Jomshof, en del av regeringsunderlaget, är ordförande i justitieutskottet.
Moderaternas Louise Meijer, ledamot i justitieutskottet, tycker dock inte att det här är något problem. Till Dagens ETC säger hon att: ”Sverigedemokraternas hållning är känd sedan tidigare och vi har kunnat komma överens om en ny riktning för svensk politik på många viktiga områden”.
Borgerliga partier har hakat på
Över femton års kulturkrigande har burit frukt. Det är inte bara det att SD gått från att tona ned sin främlingsfientliga och antidemokratiska retorik till att skruva upp den. De övriga borgerliga partierna har hakat på.
Eller så tiger de. Som när Liberalernas partiledare Johan Pehrson i ännu en av sina boomertweets – likt när Homer Simpson tar på sig glasögonen – svarar lite undvikande att Karlssons konspirationsteori är ”konstig” och att: ”Konspirationsteorier ska alla passa sig för. På alla håll. Alla dar i veckan”.
Kom ihåg det ungar.
Det här var nämligen borgerlighetens enda väg till makten – och för makten är det tydligen värt att rasera precis allt, inklusive sin värdighet.
Sverigedemokraternas Björn Söder har vid åtminstone ett tillfälle twittrat att de andra partierna i regeringskonstellationen ska komma ihåg vilka deras makt vilar på om de ens försiktigt vågat mopsa sig mot SD.
Att vi är där vi är nu borde inte komma som en överraskning, annat än om man upplevt att ridån öppnats så långsamt att man inte märkt förändringen.
Konspirationsteori har ätit sig in
Konspirationsteorin om ett folkutbyte har, lite maskerat, ätit sig in även i våra etablerade medier under de senaste åren. På högerns ledarsidor har den i stället fått gå under namnet ”demografi”.
2019 skrev Ivar Arpi en ledare i SvD med alla de klassiska signalorden. Tyst majoritet som inte lyssnas på, platser som inte längre känns svenska.
Samtidigt har vi, återkommande, sett en borgerlig retorik om ett socialdemokratiskt tjänstemannastyre – en sorts vänsterstat i staten, om man vill – som sakta men säkert bekräftar samma ”deep state”-konspirationstankar som fått fäste i USA.
Utreda cancelkultur
Man urholkar förtroendet för våra lärosäten genom att påmåla dem så kallad wokeness-ideologi och cancelkultur. Lyfter upp allt från enskilda extremfall till rena skitsaker och låter dem få representera akademin som helhet.
Genom att säga att de kväver majoritetssamhället inskränker man minoriteters rättigheter.
I Sverige har den här sortens tankeapparat börjat ses som ”intellektuell”. Utbildningsminister Mats Persson har lovat att utreda cancelkulturen på universiteten. Som att det skulle vara ett reellt problem.
Samtidigt har vi en skolminister plockad direkt från skolkoncernernas styrelserum. Något alla inblandade ser som helt problemfritt.
Arpis svar på kritiken 2019 stannade vid ”det är demografin dumbom” och att majoriteten inte är rättrogna DN-liberaler. Samma Arpi försökte även tona ned stormningen av Kapitolium, utförd av en häxblandning av Trumpsupportrar och Quanon-konspiratoriker, till ett par killar i mysbyxor.
För när de antidemokratiska handlingarna kommer från höger – då är det bara, som SD skulle säga, folkvilja.
Det är så här man sakta men säkert urgröper förtroendet för demokratin. Det är så här demokratier dör.
Inte genom en våldsam revolution utan genom ett förtvinande av förtroendet för våra institutioner – påhejat av ekonomiska intressen som kan fortsätta sin vinstplundring av svensk skola och välfärd.
Enligt SOM-institutets senaste undersökning tycker en allt större andel svenskar att det är värt att ”pausa demokratin” vid större samhällshändelser, som exempelvis brottslighet.
Där är vi nu. Ni tog oss hit.
SD:s ideologi ingen överraskning
Att Sverigedemokraternas ideologi grundar sig på konspiratoriskt och antidemokratiskt tänkande borde inte vara en överraskning för någon. De grundades av BSS-rörelsen. Partiets topp gick med då.
De har inte lugnat sig av att ha givits makten över Sverige. De har blivit exakt vad de alltid varit.
Det är vad alla andra blev som är den verkliga tragedin. Fega, undflyende, allt mer auktoritära – eller, som flera av oss som varnat för utvecklingen i åratal, trött cyniska – när de humanistiska värdena sakta men säkert undermineras av vår sidekickregering.
Att Liberalernas partiledare Johan Pehrson inte kan svara med mer än ett mätt ”konstig”, när han får frågan vad han tycker om Mattias Karlssons konspiratoriska manifest är alltså inte heller oväntat. Han har själv varit med och satt den här båten i sjön.
Alla inblandade borde skämmas. Även en hel del DN-liberaler.